Det är något sjusärdeles underbart med den här tiden på året. Grusvägar som knastrar, fjärilar som fladdrar, morgondopp som blir av. När sommaren vägrar att släppa taget växer det så att det knakar i grönsaksland och växthus. Det är bara att tacka och ta emot.
Och något av det allra härligaste i skördetider är väl ändå sensommarbönor? Åtminstone i min mun. Jag formligen dyrkar dessa avlånga raringar som är så välsignat mångsidiga. Funkar lika bra i wokpannan som pannkakan, salladen och gratängen. Men också ett suveränt tillbehör som smälter in i alla möjliga sällskap och gör sig finfint såväl tufft smaksatt som i mildare och mer neutrala versioner.
Enkelt men gott
Ofta är det allra enklaste det godaste. Ett par nävar lättkokta spänstiga ljusgula vaxbönor, en klick smör och en nypa flingsalt. Det är sensommar i hundraåttio, det. Perfekt till en grillad kotlett eller kanhända en stekt fiskstjärt från närmsta lokala bodknodd.
En annan personlig favorit är att fräsa gröna bönor med ingefära, vitlök och lite tärnat sidfläsk. Helt vidunderligt tillbehör till vadhelst kylskåpet bjuder.
För att inte tala om bondbönor … De måste vara växtvärldens svar på Zlatan. Överlägsna i sitt skrå, förmögna att åstadkomma de mest imponerande finesser, kräver sin respekt och tilltro. Behandlar du bondbönan som sig bör kan du förvänta dig ett resultat som sitter som en perfekt skruvad frispark.
En delikatess
Visst kräver det lite fingerarbete, men det är det värt. Börja med att skära upp skidorna och peta ut bönorna. Lägg dem därefter i kokande lättsaltat vatten och sjud i max fem minuter. Låt svalna något och dra därefter av själva skalet. Voilà! En delikatess utan dess like. Mosa och bred på bruschetta, smula över lite fetaost eller låt förgylla salladen. Njutningen är total.
Att ta vara på årstidens bästa är att bli bönhörd på riktigt.