De senaste veckorna har man kunnat höra ramsan pĂ„ Gustav Adolfs torg i Malmö, JĂ€rntorget i Göteborg eller Sergels torg i Stockholm â "FrĂ„n floden till havet, Palestina kommer att bli frittâ.
Slagordet förekommer titt som tÀtt pÄ platser bÄde i Sverige och runt om i vÀrlden nÀr folk samlas till stöd för den palestinska saken.
Enligt Aron VerstÀndig, ordförande vid Judiska centralrÄdet i Sverige, gÄr slagordet inte att tolka pÄ nÄgot annat sÀtt Àn antisemitiskt.
ââNĂ€r tusentals mĂ€nniskor pĂ„ Sergels torg skanderar om ett Palestina frĂ„n floden till havet uppmanar de i realiteten till en utplĂ„ning av den judiska staten. Det ska inte finnas en judisk stat pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det, och det Ă€r absolut antisemitiskt, sĂ€ger han.
Victor Samaina, som Àr ordförande i Jerusalemkommittén och har varit med och arrangerat flera stora propalestinska demonstrationer i Stockholm, anser att var och en gör sin egen tolkning av dess innebörd.
SjÀlv tÀnker han pÄ FN:s resolution 194 frÄn 1948, som bland annat faststÀllde palestinska flyktingars rÀtt att ÄtervÀnda till sina hem.
ââDet ger det palestinska folket rĂ€tt att Ă„tervĂ€nda till omrĂ„det mellan floden och havet, det historiska Palestina. För mig handlar det om att palestinierna ska befrias frĂ„n Israels ockupation, sĂ€ger han.
Visionen om en stat
Rent geografiskt syftar orden pÄ landomrÄdet frÄn Jordanfloden till Medelhavet, det som i dag innefattar Israel, VÀstbanken och Gazaremsan.
Ska man spÄra slagordets ursprung fÄr man vrida tillbaka tiden till 1960-talet nÀr den palestinska befrielseorganisationen PLO bildades, berÀttar Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.
ââPLO:s stadgar innebar att mĂ„lsĂ€ttningen var en sekulĂ€r statsbildning för alla grupper, muslimer, kristna och judar. Och den staten skulle strĂ€cka sig över hela det historiska omrĂ„det Palestina. Territoriellt handlar det förenklat om staten Israel plus VĂ€stbanken och Gazaremsan, sĂ€ger Helena Lindholm.
Efter arabiska förluster i flera anfallskrig mot Israel började PLO gradvis frÄn mitten av 1970-talet förÀndra sin politik mot att acceptera tanken pÄ en tvÄstatslösning dÀr en palestinsk stat skulle bildas vid sidan av Israel. Sedan 1988 Àr det rörelsens officiella linje.
Utvecklingen gjorde att slagordet om en stat för hela omrÄdet som det först var frÄgan om inte blev lika politiskt relevant lÀngre, menar Helena Lindholm.
ââMen ramsan har Ă€ndĂ„ levt kvar, inte minst för att den rimmar vĂ€l pĂ„ engelska, tror hon.
Hamas tolkning
Men en tvÄstatslösning har, trots förhoppningarna i processen efter det första Osloavtalet 1993, aldrig blivit verklighet.
Det vÀxande och utbredda missnöjet med den Palestinska myndigheten (PA) banade istÀllet vÀg för Hamas, som inte accepterar Israels existens. Rörelsen, som kontrollerar Gazaremsan sedan 2007 och Àr terrorstÀmplat av bland andra EU och USA, har Àven gjort slagordet till sitt.
I dag finns det dÀrför ingen enhetlig tolkning, sÀger Helena Lindholm.
ââDet kan betyda frihet Ă„t Palestina i vilken form som helst, det kan betyda en lösning som PLO:s ursprungsversion eller det som Hamas menar, en islamisk statsbildning av hela omrĂ„det. Men för det stora flertalet betyder det frihet frĂ„n förtryck och ockupation, och har inte nödvĂ€ndigtvis nĂ„gon tydligare innebörd Ă€n sĂ„, anser hon.
Ăr en grĂ„zon
Anders Persson, Israelexpert och forskare vid Linnéuniversitetet, Àr benÀgen att hÄlla med. Enligt honom befinner sig ramsan i en grÄzon.
Bygger orden pÄ att Israel ska upphöra att existera med hjÀlp av vÄld Àr det bÄde antisemitiskt och skulle innebÀra ett brott mot internationell rÀtt, sÀger han.
ââMen om man vill lyckas med det hĂ€r pĂ„ demokratisk vĂ€g, att israeler och palestinier kommer överens om en enstatslösning dĂ€r bĂ„da har samma rĂ€ttigheter och ett gemensamt styre, kan jag inte se det som antisemitiskt, sĂ€ger Anders Persson.
ââProblemet Ă€r att det Ă€r en vĂ€ldigt otydlig fras. NĂ€r man hör folk skrika den Ă€r det svĂ„rt att veta vad mĂ€nniskor menar med den. Det Ă€r svĂ„rt att se in i folks sjĂ€lar.