Här är turerna i Nato-bråket med Turkiet

18 maj 2022

Sverige och Finland lämnar in sina medlemsansökningar till Nato. Redan tidigare har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelat att landet inte kommer säga ja. Orsaken är att Sverige och Finland, enligt Erdogan, stödjer terrorstämplade organisationer.

23 maj

Turkiet publicerar en kravlista för ett svenskt Natomedlemskap.

"Under Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige, som stödjer terrororganisationer", står det i ett pressmeddelande som publiceras på den turkiska regeringens hemsida.

Under sommaren pågår många, långa förhandlingar länderna emellan. Turkiet står länge fast vid sitt veto.

28 juni

Turkiet släpper sitt veto mot Sverige och Finland efter framgångsrika samtal. Ett avtal undertecknas där Sverige och Finland förbinder sig att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet. Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet. Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta "snabbt och noggrant". Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.

5 juli

Sverige och Finland skriver under anslutningsprotokollet i Bryssel, vilket ger de två länderna status som "blivande medlemmar" – invitees, på Natoengelska.

21 november

Turkiets utrikesdepartement kallar upp Sveriges ambassadör i Ankara för att protestera mot en demonstration till stöd för den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK som hållits utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

24 november

Bara två av 30 ratificeringar återstår innan Finland och Sverige kan bli fullvärdiga Natomedlemmar: från Ungern och Turkiet. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán meddelar att landet kommer att säga ja när dess parlament samlas i februari 2023.

29 november

Natos utrikesministermöte hålls i Bukarest, och som "invitees" deltar Sverige och Finland på mötet men inte i beslutsfattandet. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu uppger att Sverige och Finland tagit några steg mot att uppfylla sina åtaganden – men att mycket återstår.

19 december

Högsta domstolen i Sverige sätter stopp för utlämningen av den turkiske exiljournalisten Bülent Kenes, som begärts av Turkiet. Enligt Erdogan var Kenes medansvarig för kuppförsöket i Turkiet 2016. Han anklagas även för att ha varit med i Gülenrörelsen. Att utlämningen stoppas beskrivs som en "mycket negativ" utveckling av Turkiets utrikesminister.

12 januari 2023

Turkiet kallar upp Sveriges ambassadör efter att en docka föreställande president Erdogan hängts upp i fötterna utanför Stockholms stadshus dagen innan. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

13 januari

Turkiet väljer att ställa in det besök Sveriges och Finlands talmän skulle göra i det turkiska parlamentet.

Senare kräver en upprörd Erdogan att Sverige ska utvisa 130 "terrorister" som en del i Natoprocessen – en plötslig ökning med 57 personer.

21 januari

Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner en koran. Enligt Paludan är syftet att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Samtidigt pågår flera demonstrationer, både till stöd för och i protest mot Turkiet och den svenska Natoanslutningen.

Turkiet ställer in det planerade mötet mellan Sveriges och Turkiets försvarsministrar i protest mot koranbränningen. I bland annat Istanbul och Bagdad hålls demonstrationer utanför svenska myndighetsbyggnader.

23 januari

Erdogan säger att Sverige inte ska förvänta sig att Turkiet stödjer den svenska ansökan till Nato. Presidenten pekar ut koranbränningen som ett hatbrott som inte borde skyddas av yttrandefriheten. Han kritiserar också svenska myndigheter för att tillåta kurdiska grupper att demonstrera med PKK-flaggor.

24 januari

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto säger att Finland kan komma att överväga att fortsätta sin Natoansökan utan Sverige. Han förtydligar dock senare under dagen att huvudmålet fortsatt är att länderna gemensamt ska bli medlemmar i försvarsalliansen.

14 februari

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg öppnar för att Finland kan bli medlem i Nato före Sverige. Det viktiga är att Sverige och Finland blir medlemmar i Nato, inte om det sker samtidigt, säger Stoltenberg inför Natos försvarsministermöte i Bryssel.

18 februari

Turkiet meddelar att Finland uppfyller kraven för att gå med i Nato. Samtidigt öppnar fler och fler ledare för att Finland kan gå med först. Natochefen Jens Stoltenberg och Finlands försvarsminister säger tydligt att så kan bli fallet. Finlands president Sauli Niinistö konstaterar att landet inte kan dra tillbaka sin ansökan om Turkiet dröjer med att ratificera Sveriges.

20 februari

Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu meddelar att landet är redo att återigen öppna för Natosamtal med Sverige.

24 februari

Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger att han är för att Sverige och Finland ska få gå med i Nato men att vissa parlamentariker har invändningar på grund av ländernas "lögner". Han ger också visst stöd till Turkiets synpunkter.

7 mars

Ungerns vice talman besöker Sverige. Han uttrycker stöd för den blågula Natoansökan men anklagar Sverige för att sprida lögner om bland annat rättsstatsprinciper i Ungern.

8 mars

Preliminärt sätts den 22 mars som datum då riksdagen kan rösta om Sveriges Natomedlemskap.

9 mars

Ett tredje Natomöte mellan Sverige, Finland och Turkiet ska hållas i Bryssel. Inför mötet har Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavasoglu sagt att Sverige, i Ankaras ögon, ännu inte tagit de steg som krävs för att landets ansökan ska godkännas.