L: Narkotikapolitiken inte grundad pÄ kunskap

Regeringen bygger vidare pÄ den repressiva narkotikalagstiftningen med nya förslag pÄ skÀrpta straff. Men Liberalerna vill egentligen se en total kursÀndring.
–Den restriktiva politiken Ă€r inte grundad pĂ„ kunskap, sĂ€ger Anna Starbrink (L).

Anna Starbrink Àr riksdagsledamot för Liberalerna.

Anna Starbrink Àr riksdagsledamot för Liberalerna.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Politik2023-03-26 07:47

FÄr regeringen sin vilja igenom sÄ höjs minimistraffet för överlÄtelser av smÄ mÀngder narkotika till sex mÄnaders fÀngelse den 1 juli. Samtidigt kriminaliseras försök till ringa narkotikabrott.

Förslagen Àr i linje med en lÄng svensk tradition av hÄrda tag mot drogerna. De Àr ocksÄ, enligt Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink, ett uttryck för en förlegad politik och ytterligare ett steg i fel riktning.

Hennes eget parti ingÄr i regeringen, men föresprÄkar i sjÀlva verket en helt annan narkotikapolitik, betonar hon. DÀr ingÄr en satsning pÄ brukarrum dÀr missbrukare kan ta sina droger under överinseende av vÄrdpersonal. Liksom att utreda effekterna av den svenska narkotikalagstiftningen och specifikt kriminaliseringen av det egna bruket.

– Sveriges riksdag har i dag en vĂ€ldigt repressiv hĂ„llning och det Ă€r bara att konstatera att det i dagslĂ€get inte finns nĂ„gon politisk majoritet för vĂ„r linje. I politiken fĂ„r man ge och ta, och vi fĂ„r leva med det. Men vi fortsĂ€tter arbetet. Vi behöver bygga svensk narkotikapolitik pĂ„ fakta och vetenskap.

"VÄrd och vÀrdighet"

Anna Starbrink har de senaste Ären hört till fÄtalet politiker som aktivt drivit pÄ för en omlÀggning av svensk narkotikapolitik.

– Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som far illa och vi har en förhĂ„llandevis hög narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. Jag tycker att det Ă€r dags att vi gĂ„r frĂ„n straff och stigma till vĂ„rd och vĂ€rdighet, sĂ€ger hon.

Som regionrÄd i Stockholm med ansvar för hÀlsa och sjukvÄrd har hon genom Ären haft mycket utbyte med verksamheter inom beroendevÄrden. Erfarenheter som för henne gjort det uppenbart att den restriktiva politiken inte fungerar.

– Professionen talar om detta som ett stort hinder för mĂ„nga mĂ€nniskor. Man vĂ„gar inte söka och fĂ„ hjĂ€lp för sin beroendesjukdom eftersom man begĂ„tt en kriminell handling.

Enkel dogm

Den restriktiva synen pÄ droger inom svensk politik Àr enligt Anna Starbrink nÀrmast reflexmÀssig.

– Den Ă€r inte grundad pĂ„ kunskap, utan Ă€r bara upprepning av tidigare argument. Men eftersom vi har haft den hĂ€r dogmatiska hĂ„llningen sĂ„ har det inte pĂ„gĂ„tt nĂ„gon bred diskussion, vilket vi skulle behöva för att öka förstĂ„elsen för att vi mĂ„ste skifta inriktning i politiken.

TT: Varför sitter den dÀr hÄllningen sÄ djupt?

– Den Ă€r enkel. Den krĂ€ver varken djupare reflektion, att man lĂ€ser in sig och tar till sig ny fakta eller blickar ut i vĂ€rlden.

"VĂ€ldigt konstigt"

Regeringskollegorna Moderaterna och Kristdemokraterna stÀnger dörren för en liberalare narkotikapolitik. Socialminister Jakob Forssmed (KD) slog nyligen fast i SVT:s Agenda att regeringen, i likhet med den förra, inte vill utreda kriminaliseringen av det egna bruket.

– Vi mĂ„ste vĂ„ga utreda för att fĂ„ ett gediget kunskapsmaterial pĂ„ bordet sĂ„ att vi kan diskutera för- och nackdelar. Att politiken ska grunda sig pĂ„ fakta verkar ju vara det ministern sjĂ€lv efterstrĂ€var, sĂ„ för mig blir det vĂ€ldigt konstigt, sĂ€ger Anna Starbrink.

TT: Dörren ser vÀldigt stÀngd ut. Hur ska ni vinna över era samarbetspartiet?

– Med goda argument. Ibland tar det flera decennier, men till slut lyckas man. Man fĂ„r helt enkelt inte ge upp. Ta NatofrĂ„gan – för tjugo Ă„r sedan var det bara Liberalerna, i dag Ă€r det en sjĂ€lvklarhet för flera partier.

Fakta: Liberalernas narkotikapolitiska förslag

‱ Förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och unga i beroende.

‱ Brukarrum för injicerande droganvĂ€ndare av samma slag som finns i Norge och Danmark.

‱ Överför beroendevĂ„rden i sin helhet till sjukvĂ„rden frĂ„n socialtjĂ€nsten.

‱ LĂ€ttillgĂ€ngliga livrĂ€ddande lĂ€kemedel som naloxon, som kan hĂ€va en överdos, hos exempelvis polis, ordningsvakter och anhöriga.

‱ Utred avkriminalisering av narkotikabruk och innehav för eget bruk.


Fakta: Svensk narkotikalagstiftning

Bruk av narkotika Àr sedan 1988 olagligt i Sverige. Ett centralt argument vid lagens tillkomst var att hÄlla nere anvÀndningen av droger bland unga.

Med enbart böter i straffskalan hade polisen inga möjligheter att agera pÄ misstÀnkt bruk, och lagen ansÄgs tandlös. 1993 skÀrptes lagen, och maxstraffet höjdes till fÀngelse i upp till sex mÄnader.

StraffskÀrpningen gav polisen möjlighet att avkrÀva urin- eller blodprov vid misstanke om narkotikabrott.

Årligen avkrĂ€vs cirka 40 000 personer kroppsvĂ€tskor för att kontrollera drogpĂ„verkan.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag pÄ ytterligare straffskÀrpningar för ringa narkotikabrott. Bland annat föreslÄs försök till narkotikabrott kriminaliseras, och minimistraffet för försÀljning av smÄ mÀngder narkotika höjas till sex mÄnaders fÀngelse.

Förslagen har fĂ„tt kritik frĂ„n bland annat Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och FolkhĂ€lsomyndigheten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!