Elevers chans till sÀrskilt stöd "ett lotteri"

Elever har laglig rÀtt att fÄ sÀrskilt stöd om det krÀvs för att klara skolan. Men andelen som fÄr stöd varierar stort mellan kommunerna - frÄn noll till 20 procent. Chansen ser alltsÄ ut att öka om eleven bor pÄ "rÀtt" ort.
–Det Ă€r ett lotteri, sĂ€ger skolexperten Per Kornhall.

Foto: Johan HallnÀs/TT

Utbildning2022-04-24 07:22

NÀr en elev har stora svÄrigheter i skolan, och det inte rÀcker med lite extra hjÀlp i klassrummet (eller extra anpassningar som det benÀmns), kan det bli aktuellt med extra stöd. LÀrare vÀnder sig till rektor som i sin tur ska se till att elevens behov utreds, vilket ofta görs i samrÄd med elevhÀlsan, innan beslut fattas.

Elevens behov kan vara kopplat till exempelvis inlÀrningsproblem, koncentrationssvÄrigheter, psykisk ohÀlsa, olika former av autism eller sociala problem.

NĂ€stan 64 000 grundskoleelever fĂ„r extra stöd i skolan detta lĂ€sĂ„r. Det motsvarar 6 procent av hela elevgruppen. Men fĂ€rsk statistik frĂ„n Skolverket visar pĂ„ stora skillnader. NĂ„gra exempel, dĂ€r sĂ„vĂ€l kommunala som fristĂ„ende skolor i respektive kommun Ă€r inrĂ€knade:

I Nybro kommun i Kalmar lĂ€n har var femte elev (19,8 procent) sĂ€rskilt stöd. Det Ă€r den högsta andelen i landet. NĂ€st högst ligger HĂ€llefors i Örebro lĂ€n med 19,6 procent.

LÀgst andel har östgötska Vadstena: 0. Vadstenas bildningschef Johan Wernström sÀger till TT att kommunen felrapporterat. En snabb koll med rektorerna pÄ fredagen talar för att andelen elever med sÀrskilt stöd Àr cirka 6 procent.

Även om sĂ„ skulle vara fallet Ă„terstĂ„r 16 kommuner - samtliga relativt smĂ„ - som har fĂ€rre Ă€n 3 procent elever med sĂ€rskilt stöd.

MĂ„nga hundra fler

Största skolkommunen i Östergötland, och en av de största i landet, Ă€r Linköping. DĂ€r har sĂ„ hög andel som 10,3 procent av eleverna sĂ€rskilt stöd. I ungefĂ€r lika stora Örebro Ă€r andelen 5,2 procent. Det innebĂ€r att Linköping har nĂ€stan 900 fler elever med Ă„tgĂ€rdsprogram Ă€n Örebro.

SkellefteÄ i VÀsterbotten, Mölndal i VÀstra Götaland samt Kalmar Àr ocksÄ jÀmförbara i storlek. Men medan SkellefteÄ och Mölndal har 3,5 respektive 3,7 procent elever med sÀrskilt stöd har Kalmar 7,8 procent. Det betyder att Kalmar har mer Àn 300 fler elever med ÄtgÀrdsprogram Àn SkellefteÄ respektive Mölndal.

Det Àr svÄrt att se nÄgot mönster i statistiken, och skillnaderna kan ocksÄ vara stora inom en kommun, konstaterar Ulrica Dahlén, enhetschef vid Skolverket.

– Det talar kanske för att det finns tvĂ„ förklaringar. Dels skulle det kunna vara sĂ„ att behoven Ă€r olika stora. Vi vet att risken för att en elev ska behöva sĂ€rskilt stöd ökar om förĂ€ldrarna har lĂ„g utbildningsnivĂ„. I kommuner med fler elever med svĂ„ra socioekonomiska förutsĂ€ttningar ökar dĂ€rmed risken för att fler behöver sĂ€rskilt stöd. Den andra möjliga förklaringen Ă€r att vissa kommuner och skolhuvudmĂ€n har bĂ€ttre rutiner för att upptĂ€cka vilka elever som behöver stöd, sĂ€ger hon.

Haft anmÀlningar

Rutiner - och rÀtt kompetens - nÀmner ocksÄ Christel Horsak, grundskolechef i Linköpings kommun dÀr alltsÄ var tionde elev har sÀrskilt stöd.

– Vi har under ganska mĂ„nga Ă„r jobbat mycket med Ă„tgĂ€rdsprogram, att ge elever stöd utifrĂ„n sina förutsĂ€ttningar. Vi har fĂ„tt lĂ€ra oss av anmĂ€lningsĂ€renden lĂ€ngre tillbaka, dĂ€r man sett att vi haft brister. Vi följer upp resultat noggrant, vĂ„ra lĂ€rare Ă€r skickliga pĂ„ att identifiera stödbehov och det ger effekter, sĂ€ger hon.

Linköping har ocksÄ flera resursskolor för elever med sÀrskilt stort stödbehov.

– En del kommuner har monterat ned sina resursskolor och sĂ€rskilda undervisningsgrupper, medan vi har behĂ„llit dem och utökat antalet platser, sĂ€ger Christel Horsak.

Olika ambitionsnivÄ

LÀrarnas Riksförbund (LR) har publicerat en egen undersökning om det sÀrskilda stödet och kommer, precis som Skolverket, fram till att det sÀrskilda stödet generellt sÀtts in sent. Vanligast Àr det nÀmligen bland niondeklassare.

– Det Ă€r en enorm tragedi för eleverna och samhĂ€llsekonomiskt helt felsatsat, sĂ€ger LR:s ordförande Åsa FahlĂ©n.

DÀrutöver varierar chansen till stöd beroende pÄ bostadsort, konstaterar hon.

– Det stora problemet Ă€r att kommuner kan satsa olika och vĂ€ljer att satsa olika. De stora skillnaderna beror pĂ„ olika grader av ambitionsnivĂ„, sĂ€ger Åsa FahlĂ©n.

Per Kornhall, skolexpert och debattör, tecknar ocksÄ en bild av kommuner som tillÄts att vÀlja sin egen vÀg.

– Det system vi har skapar vĂ€ldigt stor variation och lĂ€rare och rektorer har svĂ„rt att hĂ€vda sin rĂ€tt, sĂ€ger han.

TT: Men det finns ju en lagstadgad rÀtt till stöd?

– Ja, men skollagen har blivit mer av en rekommendation. Vi upprĂ€tthĂ„ller inte en likadan standard för alla elever i Sverige, utan det Ă€r kommunernas budgetramar som styr. Det blir ett lotteri vilka elever som fĂ„r sĂ€rskilt stöd, och i slutĂ€ndan vinner de barn som har förĂ€ldrar som orkar brĂ„ka, sĂ€ger han.

RÀtt att förskriva

Åsa FahlĂ©n beskriver ett bollande mellan frustrerade lĂ€rare och skolledning, dĂ€r lĂ€raren ser ett uppenbart behov av sĂ€rskilt stöd men fĂ„r beskedet att undervisningen ska anpassas i klassrummet. Orsakerna kan vara brist pĂ„ speciallĂ€rare, att det Ă€r brist pĂ„ pengar eller ett motstĂ„nd mot att "peka ut" elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

– LĂ€raren kan ha krav pĂ„ anpassningar för tio eller tjugo av eleverna i klassen. Detta Ă€r nĂ„got som fullstĂ€ndigt exploderat och steget för att fĂ„ sĂ€rskilt stöd har blivit mycket lĂ€ngre, sĂ€ger LR-ordföranden.

För att bryta mönstret mÄste speciallÀrarna - som det i dag rÄder stor brist pÄ - bli mÄnga fler.

– LĂ€rare mĂ„ste ocksĂ„ kunna ordinera specialpedagogiskt stöd. LĂ€rarna ser ju behovet, och mĂ„ste kunna sĂ€tta ned foten, sĂ€ger Åsa FahlĂ©n.

Per Kornhall efterlyser ocksÄ förskrivningsrÀtt av specialpedagogiska insatser för lÀrare.

– Det blir jĂ€ttedyrt, men det blir Ă€nnu dyrare om eleverna inte fĂ„r hjĂ€lp. Ska vi kunna sĂ€tta press i systemet mĂ„ste lĂ€rarna fĂ„ utökat mandat.

Fakta: SÀrskilt stöd

En elev i behov av extra hjÀlp ska fÄ det i form av extra anpassning i den ordinarie undervisningen.

Om det inte hjÀlper eller rÀcker vÀnder sig lÀrare till rektor som ansvarar för att elevens behov utreds. Visar utredningen att eleven behöver sÀrskilt stöd ska eleven fÄ det, enligt ett ÄtgÀrdsprogram.

Det extra stödet anpassas efter varje elev. Det kan till exempel innebÀra enskild undervisning, sÀrskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegÄng. En sÀrskild undervisningsgrupp kan finnas pÄ skolan eller i skoldaghem eller resursskola.

KĂ€lla: Skolverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!