Inget förslag om statlig skola i vår

Utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan tillsattes i december 2020. Nu har direktiven ändrats till att se över hur statens ansvar för skolan kan stärkas på andra sätt – utan förstatligande. Även friskolorna kommer att beröras.

– Vi har ett styrningsproblem av svensk skola. Nu ber vi utredaren att ge oss alternativ hur vi löser problemet, snarare än att ge lösningen i rubriken, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Hos Lärarnas riksförbund, som länge har drivit frågan om att staten ska ta ett tydligt ansvar för den svenska skolan, faller de ändrade förutsättningarna för uppdraget inte i god jord.

– Att det skulle komma ett tilläggsdirektiv hade vi nog klart för oss, men att man nu ändrar uppdraget gjorde mig faktiskt bestört. Att lappa och laga i ett befintligt system kommer inte att ändra det som behöver ändras i skolan, säger Åsa Fahlén.

Marknadsskola

Även Liberalerna, som tidigare lyft att kommunaliseringen för 30 år sedan skapat problem eftersom kommunernas förutsättningar att driva skolverksamhet varierar mycket, är kritiska till de ändrade direktiven.

– Ett förstatligande av skolan är nödvändigt för att skapa likvärdighet. Barnens skolgång kan inte avgöras av var någonstans i landet man bor. Det är ofattbart att Socialdemokraterna klamrar sig fast i kommunaliseringsreformen, säger partiledaren Nyamko Sabuni.

Lina Axelsson Kihlblom efterlyser en demokratisk kontroll av styrningen av skolan.

– Vi har en marknadsskola i dag, vilket innebär att alla skolor konkurrerar med varandra, alla får göra lite som de vill. Jag vill ha en svensk skola, med fristående och kommunala aktörer, med gemensamt fokus att eleverna får en bra utbildning, säger hon.

Styrningsproblem

I förlängningen innebär detta att staten kan få ett större inflytande över friskoleetableringar.

– Det ska vara ordning och reda i den svenska skolan och då måste det finnas regler så att det inte är krig mellan skolor om marknadsandelar – att man jagar kunder – eller att fristående etablering ska kunna slå ut flera kommunala skolor. Svensk skola har ett styrningsproblem och vi har inte tid och råd med det, säger Axelsson Kihlblom.

Utredningen får nu alltså överväga hur statens styrning av skolan kan öka, utan att staten för den skull ta över huvudmannaskapet. Men vad det skulle kunna innebära konkret vill ministern inte gå in på.

Utredningen får också ett nytt uppdrag: Den ska, utöver grund- och gymnasieskolan, även ta med komvux i förslagen.

– Komvux är en nyckel för många att komma in på arbetsmarknaden, men vi ser att det finns likvärdighetsproblem. Därför är det viktigt att den kommer med här, säger Lina Axelsson Kihlblom.

En valfråga

Med tilläggsdirektivet förlängs utredningstiden. I stället för i maj ska förslagen presenteras efter valet, den 21 oktober – något som även det väcker frågetecken hos Lärarnas riksförbund.

– Vill man lösa skolfrågan eller vill man använda den som ett slagträ i valdebatten? Vi måste få en långsiktig lösning som kan hålla oavsett vilken majoritet vi har i riksdagen, säger Åsa Fahlén.