Kommuner får bakläxa om skolnedläggningar

Sedan den första januari 2020 är konventionen del av svensk lag. Det innebär att barn ska ges möjlighet att komma till tals inför beslut som rör dem och att kommuner och myndigheter i sina beslut ska se till barnens bästa.

De två domarna från förvaltningsrätten i Stockholm är sannolikt de första där barnkonventionen diskuteras i beslut som rör många barn – elever på en skola – och inte enskilda individer, enligt Susanne S:t Clair Renard, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

Hon var som särskild ledamot delaktig i förvaltningsrättens båda beslut.

– Det är det som är annorlunda, och som förvaltningsrätten tycker ska bli intressant att se hur kammarrätten ställer sig till. Vi vet att barnkonventionen är bindande enligt svensk lag, men den är svårtolkad. Skollagen är också svårtolkad, just när det gäller barnens bästa. Frågan är hur mycket arbete man måste man lägga ned för att anses ha gjort en utredning om barnens bästa, förklarar Susanne S:t Clair Renard.

Flytta på elever

Båda fallen handlar om kommunala beslut att flytta på elever. I Danderyd togs beslut att koncentrera särskoleverksamheten, vilket skulle innebära att en del elever måste byta skola.

I Solna tog politikerna beslutet att krympa två skolor till att bli lågstadieskolor, och att flytta de äldre eleverna till en tredje skola.

I båda fallen överklagade föräldrar till förvaltningsrätten och pekade bland annat på att kommunerna inte tagit hänsyn till barnens rättigheter enligt barnkonventionen.

Och förvaltningsrätten i Stockholm ger de båda föräldragrupperna rätt, på så sätt att kommunernas beslut upphävs.

Inte tydligt nog

Susanne S:t Clair Renard betonar att domstolen inte har mandat att ta ställning till lämpligheten i beslutet, utan endast formalia. Och enligt domarna framgår det inte tillräckligt tydligt hur kommunerna beaktat barnens bästa inför sina beslut.

"Kommunen har inför det överklagade beslutet redogjort för vissa positiva och negativa konsekvenser av de tänkta förändringarna för de berörda barnen i en barnkonsekvensanalys. I barnkonsekvensanalysen . . .  har dock inget uttryckligt ställningstagande gjorts i frågan om förändringarna är för de berörda barnens bästa eller inte", skriver förvaltningsrätten i domen som gäller Danderyd.

– Det är ett nytt sätt att se på det. Förvaltningarna ska se till barnens bästa, men man kan tolka konventionen som att det krävs lite mer än interna överväganden på förvaltningen, säger Susanne S:t Clair Renard.

Förvaltningsrätten var inte enig i sina beslut.