Regeringen krÀver svar efter "katastrofresultat"

Regeringen vill att experter gÄr till botten med orsakerna till det stora svenska tappet i den senaste PisamÀtningen.
–Man gör det lite för enkelt för sig om man bortförklarar Sveriges katastrofresultat med pandemin, sĂ€ger utbildningsminister Mats Persson (L).

Vad hÀnder egentligen i svenska klassrum? Utbildningsministern vill ha svar. Arkivbild.

Vad hÀnder egentligen i svenska klassrum? Utbildningsministern vill ha svar. Arkivbild.

Foto: Berit Roald/NTB/TT

Utbildning2023-12-08 06:00

Resultaten frÄn den globala kunskapsmÀtningen Pisa var ingen nöjeslÀsning. Sveriges ras i lÀsförstÄelse och matematik sammanfattades som en "kunskapskollaps" av arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).

OECD:s högsta ansvarige för Pisa, Andreas Schleicher, var besviken pÄ Sveriges bakslag. I en TT-intervju sade han att Sverige knappast kan skylla pÄ pandemin, dÄ grundskolorna överlag hölls öppna dÄ. Han pekade i stÀllet pÄ nÄgot som inte betonas i Skolverkets rapport, nÀmligen disciplinproblem och bristande engagemang. Svensk skola har degraderats till en serviceinrÀttning som förvÀntas servera eleverna kunskaper, enligt Schleicher.

Stök och sen ankomst

Utbildningsminister Mats Persson ger Pisachefen rÀtt.

– Vi behöver titta pĂ„ vad som sker i vĂ„ra klassrum, och jag tror att OECD har en poĂ€ng som pekar pĂ„ stöket, de sena ankomsterna. Jag tror inte heller att du trĂ€ffar en enda lĂ€rare, elev eller förĂ€lder som inte tycker att mobiltelefonerna tar för mycket plats i klassrummet.

Persson tillstÄr att svensk skola har problem med stora resultatskillnader beroende pÄ elevers sociala bakgrund, och att friskolesystemet behöver "renoveras". Men det behövs en fördjupad analys för att kunna ringa in orsakerna till Pisatappet, betonar han. I Pisadebatten tycker han sig se att olika aktörer och intressenter ensidigt lyfter fram pandemin.

– Vi behöver mer kunskaper. Man gör det för enkelt för sig om man skyller pĂ„ pandemin. Det handlar till syvende och sist om vad som sker i klassrummen, hur lektionerna ser ut, vilken kompetens lĂ€rarna har och vilka attityder som finns.

FrÄga ocksÄ OECD?

Regeringen kommer dÀrför "i nÀrtid" att begÀra en sÄdan analys.

– Regeringen planerar nu att ge vĂ„ra myndigheter i uppdrag att göra en fördjupad analys av vad som förklarar kunskapskollapsen i Pisa. Fokus behöver framĂ„t vara pĂ„ vad som inte fungerar i klassrummen.

Skolverket har redovisat de svenska resultaten, men vilken eller vilka myndigheter som fÄr uppdraget att analysera djupare Àr inte bestÀmt Ànnu.

Efter det första svenska raset i Pisa, för tio Är sedan, vÀnde sig den dÄvarande utbildningsministern Jan Björlund (L) till OECD och bad om hjÀlp. OECD Äterkom sÄ smÄningom med rÄdet att satsa pÄ lÀrarna i form av bra lön och goda karriÀrmöjligheter.

Enligt Mats Persson Àr det inte uteslutet att Sverige vÀnder sig till OECD igen.

– Ju fler organisationer och aktörer som bidrar med mer kunskap om varför den svenska skolan inte lyckas, desto bĂ€ttre.

Fakta: Pisaresultat 2022

Stora tapp i matte och lĂ€sning: Sverige fick 482 poĂ€ng i matematik (–21 poĂ€ng jĂ€mfört med 2018) och i lĂ€sförstĂ„else 487 (–19 poĂ€ng).

SnittpoĂ€ngen i naturvetenskap var 494 (–6 poĂ€ng).

Tappet i matematik innebÀr att en genomsnittlig svensk 15-Äring i Pisa 2022 presterade pÄ den nivÄ en 14-Äring skulle ha gjort 2018.

LÀs- och matematikresultaten föll till samma lÄga nivÄ som 2012.

Sveriges poÀng lÄg över OECD-snittet, men 11 lÀnder var signifikant bÀttre i matematik, 9 lÀnder var bÀttre i lÀsförstÄelse och 10 var bÀttre i naturvetenskap.

Att Sverige höll sig över OECD-snittet beror pÄ att de flesta andra lÀnder ocksÄ backade i Pisa 2022.

Allra bÀst i matematik var Japan (536 poÀng). Japan var ocksÄ bÀst i naturvetenskap (547 poÀng). BÀst i lÀsförstÄelse var Irland och Japan (bÄda hade 516 poÀng).

KĂ€llor: OECD och Skolverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!