JÀttedinosaurier kan ha varit kÀnsliga för kyla

Sedan lÀnge har dinosaurierna betraktats som varmblodiga, eller jÀmnvarma. Men nya rön vÀcker tvivel om detta. Kanske de allra största dinosaurierna, de lÄnghalsade sauropoderna, var helt eller delvis kallblodiga trots allt.

De gigantiska sauropoderna Àr de största landlevande djur som har funnits pÄ jorden. FrÄgan Àr om de var varmblodiga eller kallblodiga.

De gigantiska sauropoderna Àr de största landlevande djur som har funnits pÄ jorden. FrÄgan Àr om de var varmblodiga eller kallblodiga.

Foto: CARIN L. CAIN/Science/AP

Vetenskap2022-01-07 19:10

De nya rönen ingÄr i en studie i tidskriften Current Biology. Forskarna bakom studien har granskat dinosauriernas geografiska utbredning pÄ jorden och funnit att sauropoderna bara förekom i relativt varma regioner.

Sauropoderna, som inkluderar slÀkten som Apatosaurus, Brachiosaurus och Diplodocus, Àr berömda för sin enorma storlek. De Àr de största landlevande djur som existerat pÄ jorden, med vikter pÄ uppemot 100 ton.

Undvek kyla

Enligt studien förekom sauropoderna, att döma av de fossila vittnesbörden, aldrig lÀngre norrut Àn 50 grader nordlig bredd. PÄ södra halvklotet tycks de ha funnits pÄ lite högre breddgrader, men uppenbart Àr att de var anpassade frÀmst för tropiskt och subtropiskt klimat.

– Stora delar av jorden verkar alltid ha varit för kalla för sauropoderna. De verkar ha undvikit temperaturer under fryspunkten, sĂ€ger en av forskarna, Philip Mannion, som Ă€r paleontolog vid University College i London, i en kommentar.

Han anser att detta Àr ett tydligt tecken pÄ att sauropoderna hade en annan metabolism Àn andra dinosaurier. Kanske de helt enkelt var vÀxelvarma, kallblodiga, som vÄra dagars krokodiler.

Dinosaurier i Arktis

De tvÄ andra huvudgrupperna av dinosaurier, rovdinosaurierna (Theropoda) och de fÄgelhöftade dinosaurierna (Ornithischia), förekom tvÀrtom över hela jordklotet, inklusive lÄngt uppe i kalla regioner.

Den senare gruppen omfattar merparten av alla vÀxtÀtande dinosaurier, och deras fossil har exempelvis hittats i Alaska och Antarktis. Visserligen var klimatet pÄ jorden generellt varmare pÄ den tiden, men de mÄste ÀndÄ ha varit kapabla att klara av lÄga temperaturer och mörka vinternÀtter. Allt tyder pÄ att de var varmblodiga, jÀmnvarma.

Sauropoderna och deras föregÄngare separerade frÄn övriga dinosaurier redan i början av dinosauriernas era pÄ jorden, för cirka 230 miljoner Är sedan.

FrÄgan Àr om de alltid har varit kallblodiga eller om de förlorat den förmÄgan under evolutionens gÄng. Ingen vet, och det mÄste pÄpekas att den nya studien inte pÄ nÄgot sÀtt Àr ett klockrent bevis för kallblodighet. Debatten lÀr fortsÀtta.

Fakta: Varmblodiga eller kallblodiga?

NÀr dinosaurierna först beskrevs pÄ 1800-talet var man övertygad om att de var kallblodiga, klumpiga bestar som rörde sig lÄngsamt och slÀpigt.

Men pÄ 1960-talet upptÀckte forskarna att mÄnga arter sannolikt var aktiva, snabba varelser. De gick exempelvis upprÀtt i motsats till dagens reptiler vars ben sticker ut vÄgrÀtt frÄn kroppen. Deras benvÀvnad antyder ocksÄ att de var varmblodiga, liksom deras ekologi dÀr antalet rovdjur var lÄngt fÀrre Àn deras bytesdjur - ett klart tecken pÄ en hög metabolism.

FrÄgan har dock inte blivit helt avgjord. En del forskare tror fortfarande att de flesta dinosaurier var beroende av omgivningen för sin kroppstemperatur. Men en majoritet anser att Ätminstone de smÄ rovdinosaurierna, som var fjÀderbeklÀdda, mÄste ha varit varmblodiga.

KĂ€lla: Current Biology

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!