Första minnet?
– Det var vinter. Jag stuvades ned i en rissla med vargskinnspäls. Det var postskjutsen från Lycksele till Vilhelmina. Jag minns slädgnisslet, hästens pingla och stjärnorna. Kom till en liten by, Lillberg-Råberg fem mil bort, berättar Hans Funke.
– I skolan kom barnen och tog i mina hemsydda kläder och jag tyckte de såg konstiga ut. Det var första gången jag mötte fattigdom. Något som gjorde djupt intryck på mig.
– Efter ett obekant antal månader tillbaka i Lycksele hade jag frågat min mor varför dom var klädda på det viset.
När Hans Funke var i 7–8-årsåldern fick han under sina föräldrars sommarlov komma till Jan Pers på en gård i Gäddträsk. Två av Jan Pers döttrar jobbade i köket på Johan Skyttes skola där hans far då var rektor.
– En vänskap för livet uppstod när jag träffade farbror Janne och tant Hilda, fortsätter Hans Funke när vi ses i nya lägenheten på Hamngatan i Eskilstuna inför hans 90-årsdag. Här bor han och hustrun Kajsa numera efter många år i villa i Viptorp. Hans visar en tavla på väggen i sovrummet föreställande i svart-vit ko med ett stort ljusrosa juver, bildkonstnären Folke Linds dubbelko.
– Den får symbolisera vad jag främst sysslat med i mitt yrkesliv, säger han.
Det var på sommarlovens gård i Gäddträsk intresset för djur väcktes på allvar. Här fanns fjällkor, gris, får, häst och höns. Hans Funke fick lära sig mycket om självhushållets alla grunder. Här ingick också mjölkning, att kärna smör, dra slipsten, räfsa hö och mata djuren.
Jan Pers var en efterfrågad slaktare i byn. Han kunde mycket om hygien.
– Redan i 10–12-årsålderna hade jag därför hygienens betydelse vid hantering av kött och mjölk i mig. Jan Pers sa också vid något tillfälle; se nu till att du blir veterinär. Och kom sen tillbaka hit upp till Gäddträsk och sköt om mina djur.
Kommit tillbaka till Gäddträsk har Hans Funke också gjort under åren, men främst för att hälsa på. Besökte sina födelsetrakter i Lycksele gjorde han senast i augusti 2010. Skolan där hans far var rektor finns fortfarande kvar.
När Hans Funke var 14 år gick flyttlasset till Skara. Efter studentexamen där 1942 läste han sen medicin i Lund och kompletterade med biologi i Landskrona. Sin veterinärexamen fick han 1950 vid Uppsala universitet.
– Första jobbet var i Visnum där Sten Svedberg väckte mitt intresse för mastitforskning.
Kring det ämnet kan Hans Funke uppehålla sig länge. Han har gjort avtryck på området. Hans forskningsarbeten genom åren har översatts till flera språk och han säger:
– Det är förstås glädjande att min verksamhet också utvecklats positivt.
Men det har nu gått 25 år sen pensioneringen.
Hur ser livet ut nu?
– Jag har ganska nyligen haft en stroke och går lite struttigt. Nu kan jag bara gå någon kilometer, så de fjällvandringar på 20–30 mil som jag ägnade mig åt tidigare som pensionär blir det inte av med längre och engagemang i föreningar har jag också dragit ner på.
Men en stor familj och sommarhuset i Leksand lockas Hans Funke fortfarande av.
– Den 20 maj i år går flyttlasset dit och så stannar vi till slutet av sommaren.