Förr stod de bara där, de gamla soldattorpen, till synes utan att någon brydde sig om dem. Nu är det andra tider och torpen och de små boningshusen har fått ett uppsving och många intressenter vill numera inte bara hyra över natten, eller nöjer sig med att hyra vecko- eller årsvis – de vill köpa. Och i takt med det höjs priserna.
Förr kunde man få ett torp för omkring 200 000, nu får man räkna med minst en halv miljon beroende på standarden, enligt Fredrik Palmer, lantbrukare.
Välkommen inkomst
Det är soldattorpen och de små röda stugorna med vita knutar som hyrs ut årsvis och som blivit en viktig bisyssla och välkommen inkomst till det övriga på gården.
Hur viktig är stuguthyrningen för din verksamhet?
– Det är inget jag står och faller med, men alla bäckar små är naturligtvis välkommet, säger Fredrik Palmer.
Han, om någon, bör veta. På sina 700 hektar areal av skog och jordbruk äger han ett tiotal torp. Fem av dem köpte han 1994 och en del av dessa är nu i behov av renovering, bland annat ett från 1800-talet.
Men med åren har hyresgästen blivit mera kräsen och kraven på standard har hårdnat.
– Förr var inte elen så nödvändig, men nu vill de oftast ha samma bekvämligheter som hemma och det innefattar både el och helst sommarvatten, säger Fredrik Palmer.
Men att hyra ut veckovis, det hinner lantbrukarna inte med.
Extra körigt på våren
– Det har vi inte tid med, det kräver ju att man klipper gräs och gör rent efter varje hyresgäst och då ska det ju vara fullt möblerat. Så för oss är det årsvis hyreskontrakt och tillsvidareavtal med uppsägningstid som gäller, säger Fredrik Palmer.
Varje vår är det extra hektiskt för honom att ställa i ordning för hyresgästerna. En del av torpen ska rustas lite grann, medan andra kräver mera. Stugorna som Palmer hyr ut har olika standard och priset är därefter – mellan 10 000 och 25 000 kronor per år.
– Det är ju inga stora kostnader, men tittar man på totalkostnaderna för hyresgästerna blir det en del då de själva även måste stå för el, sophämtning och så vidare. Det är därför vi försöker göra stugorna så de ska kunna utnyttja dem hela året, även på vintern, säger han.
Främst stockholmare
Det är när barnen är små och upp till tonåren som stugorna är attraktiva för främst stockholmare.
De som hyr, är det de som vill ha tillgång till lantliga produkter som att hämta ägg i hönsgården och spenvarm mjölk med mera?
– Ja det är det, och vi har ju förmånen att i närheten ha ett litet ekologiskt lantbruk de kan gå till och det är omtyckt och uppskattat, säger Fredrik Palmer.
De utländska gästerna är kinkigare och vill ha hög standard och de är svårare att tillfredsställa. Och det faktum att de bara stannar en vecka innebär extrajobb som städning och den tiden har inte lantbrukarna.
Mun mot mun-metoden
– Det är lättare med stockholmarna som har ett par timmars bilfärd hit och därmed kan hyra årsvis. Det är också de som har mest behov av att få stressa ner i lantlig miljö, säger Fredrik Palmer.
Från mun till mun går upplysningen i bekantskapskretsen när något är ledigt och telefonen går då varm hos Palmer. Men att sälja några av sina objekt är inte aktuellt.