I köksträdgården odlas snittblommor som sedan pryder stora huset.
Ett besök på Julita gård är som en resa 100 år tillbaka i tiden. Den siste private ägaren Arthur Bäckström donerade godset till Nordiska museet 1941.
Förra året stod Julita gård som vinnare av Stora turismpriset. Men det finns mycket mer att se än Stora huset med sin herrgårdspark och rosenträdgård. Odlingar har bedrivits på Julita sedan 1200-talet och bland växterna arbetar Susanne Yderbo som sektionschef.
– Trädgårdarna är en viktig del. Tillsammans med Stora huset utgör de helheten på Julita gård, säger Susanne Yderbo.
I dag finns det cirka 300 fruktträd och för att bevara sorterna finns ett så kallat klonarkiv. Redan på Gustav Vasas tid odlades det frukt på Julita och hans son hertig Karl, som tidvis bodde på Julita, importerade träd. Äpplen, plommon, körsbär och päron växer i trädgården och det finns 39 så kallade mandatsorter som bevaras för framtiden.
I orangeriet finns en stor samling pelargoner som bjuder på en rejäl färgprakt. Precis intill ligger köksträdgården med grönsaker, örtagård och blommor, där det har odlats sedan slutet av 1800-talet. I anslutning ligger humlegården med 24 sorters humle som Julita gård har förbundit sig att bevara för framtiden. En av Sveriges största pionsamling med 130 sorter ligger också i anslutning.
– Det är nästan som en löneförmån att arbeta här. Det är en underbar miljö. När pionerna blommar runt midsommar då håller man sig gärna runt orangeriet, säger Susanne Yderbo.
År 1735 fanns 2 000 humlestörar på Julita gård. Nu finns 24 humlekloner som bevaras för framtiden.