En diskret gravsättning på en minneslund, utan anhöriga på plats och utan några särskilda formaliteter eller högtidliga ord. Direktkremationerna blir fler och en förändring i människors tankesätt tycks skönjas.
– Det har alltid funnits en möjlighet att välja bort ceremonin, men tidigare har det varit en kulturell självklarhet att ha den, säger Eva Karlsson, kyrkoherde i Katrineholmsbygdens församling.
Hon ser två skäl till att direktkremationer blivit vanligare. Dels handlar det om ekonomi, ofta utifrån de anhörigas perspektiv om att en ceremoniell begravning blir för dyr, dels en sista önskan från den bortgångna som härrör i omtanken om de efterlevande.
– Det är något som jag upptäckt mer frekvent, att avlidna personer har uttryckt att de inte vara till besvär för sina anhöriga.
Den dödas vilja om begravningsform ska följas så långt det går, enligt svensk lag. Att begravningsriterna håller på att förändras märks, enligt Eva Karlsson.
– Överhuvudtaget handlar det om nya seder och vanor. Vi från kyrkan kan inte påverka utvecklingen särskilt mycket, men i kontakten med anhöriga kan vi påpeka att en ceremoni kan vara både vara enkel och mycket fin. Ett gott avslut är viktigt, det vore tråkigt om det försvinner.
Eva Karlsson poängterar dock att antalet klassiska begravningar med präst, trots ökningen av direktkremationer, inte minskat i antal i hennes församling. Generellt blir emellertid borgerliga begravningar fler, såsom begravningsakter med urna.
– Folk är med och påverkar sina begravningar själva i högre grad än tidigare, säger Samuel Vikingson, chef på Östlunds begravningsbyrå.
Omkring vart tionde dödsfall som hans byrå hanterar är en direktkremation, vilket är en liten ökning.
– En orsak till det kan vara samhällsutvecklingen, att vi inte har lika djupa relationer till varandra som förut.