– Aktörerna gräver lite överallt och hur som helst. De är inte så intresserade av samarbete, säger Michael Fransson, kommunens bredbandsutvecklare.
Telia är det bolag som har minst intresse av att samordna grävning med andra aktörer, enligt Fransson. Bolaget självt anser att man försöker:
– Man försöker ju minimera olägenheten så att man inte gräver samtidigt, kommunen har en viktig roll att ansvara för samförläggning, säger Telias presskontakt Inger Gunterberg.
Borde ni inte ålägga den som drar fiber först att lägga ned rör även för framtida konkurrenter, så gatan slipper grävas upp igen?
– Jag vet faktiskt inte. Grupperingar inom Sveriges kommuner och landsting pratar mycket om att hitta gemensamma regler, säger Fransson.
Troligen är det fem större fiberoptiska kablar som ansluter Katrineholm digitalt till resten av världen.
Telias Skanova, Svenska kraftnät och ett fåtal andra har stamnät likt motorvägar mellan de största städerna, och på regional och lokal nivå kompletteras deras kabel av kommuner och andra företag. Katrineholm har en "speciell situation" eftersom kommunen inte längre äger någon egen kabel, medger Fransson.
Ibland ligger flera fiberledningar mellan samma orter, och särskilt stadsdelar, men ibland hyr eller bytlånar aktörerna fiberutrymme av varandra.
– Telia har en reglering på sig att släppa in andra i sina nät, av historiska skäl. Det finns inga skyldigheter för andra att göra det, men kommuner ska agera neutralt, säger myndigheten PTS presschef Peter Ekstedt.