Han säger att han blev förvånad över platsen.
– Katrineholm är inte känd som en problemort i ett nationellt perspektiv. Men jag är också förvånad över hur lite uppmärksamhet som den här attacken fick i svensk massmedia. Jag vet inte om det beror på att denna typ av våld har normaliserats eller om människor faktiskt inte förstår hur farlig den här handgranaten är, säger han.
Det finns flera olika typer av handgranater. Den som användes vid lördagens attack mot polishuset var den farligaste sorten, en så kallad splitterhandgranat.
– Det här är vapen gjorda för att döda människor. Det här är inte smällare. Den här dödar och lemlästar, i normala fall, inom en radie av fem meter.
– Men i det här fallet tycks den vara kastad som en markering, mot byggnaden, mot polismyndigheten. Men det visar också att det finns god tillgång på handgranater. Hade den varit riktigt värdefull hade någon eller några sparat den till riktigt stora grejor, tror Hans Brun.
Han tolkar nyårsaftonens attack som en styrkedemonstration, att någon eller några vill visa vilka krafter de besitter.
De flesta handgranater som är i omlopp i dag har, enligt Hans Brun, sitt ursprung på Balkan.
– Det finns enormt mycket krigsmateriel på drift, säger han.
I somras dödades en åttaårig pojke i Göteborg när någon slängde in en handgranat i en lägenhet där han låg och sov. I augusti 2015 exploderade en handgranat under en polisbuss i Tumba. Men trots de skador som handgranater orsakar ses de i dag inte som ett vapen, enligt svensk lag. Juridiskt ses de som explosiva varor, därför är införseln inte ett smuggelbrott.
Men en förändring är på gång. Hans Brun berömmer Sveriges inrikesminister som var snabbt på fötter när han förstod allvaret i detta. Bland annat kommer regeringen under 2017 att höja straffet för befattning med explosiva varor.