Winston Planken, Julian Planken och Liam Samuelsson får mycket frisk luft och motion när de är ute och tränar i skogen. Dessutom får de uppleva mycket när de åker runt och kör på många olika platser i Sörmland. Det bästa stället är Stendörren.
Skogen bakom villaområdet i Strångsjö är täckt av brandgula löv och stenarna av mossa. Julian Planken kör rakt uppför en brant sten och bilen sladdar till. Sonen Winston, 5, och grannen Liam, 11, rattar också varsin bil och då och då kör de fast och får hjälp till att lyfta.
– Det är lite som att gå ut med hunden, säger Julian Planken.
Han fastnade för RC-bilar, som det egentligen kallas, för två år sedan, och i somras tävlade han i Svenska cupen. Grenen han tävlar i går ut på att ta sig igenom åtta banor längs en utstakad väg. Varje bana har åtta portar med bollar som inte får rubbas, då får man felpoäng. Fastnar bilen och föraren måste hjälpa till med handen, innebär det också felpoäng. Vinnaren är den som klarat alla banor med lägst poäng.
– Det finns dessutom ett stort regelverk kring hur bilarna får vara utformade. Det är olika krav inom olika grenar. Jag kör något som heter scale limited, där bilen ska efterlikna en riktig bil.
Hobbyn har gett Julian Planken en anledning att komma ut i naturen betydligt mer än innan, flera dagar i veckan är han ute och tränar. Många sena kvällar, när barnen sover, tillbringas också i garaget. Det är mycket elektronik och mekanik som ska fixas på de helt eldrivna fordonen som styrs via en handkontroll.
– Jag ägnar nog mer tid åt RC-bilar än vad som är socialt accepterat, skojar han och fortsätter:
– Folk börjar vänja sig, även om det säkert finns en del som tycker att jag är lite tokig. Man behöver nog vara lite av en nörd för att hålla på med det här. Man behöver läsa på om hur bilarna är konstruerade och tycka om att hålla på med elektronik, säger Julian Planken.
Liam Samuelsson och Winston Planken rattar uppför en rejäl sten.
Sonen Winston, 5 år, hänger med ut i skogen och rattar en egen bil. Han kör vant upp på ett av de branta hinder som byggts upp för att sedan rulla ned bilen längs två smala gummiband.
– Det svåraste är att klättra på stora stenar som är jättehala, säger han.
Grannen Liam 11 år har också fått upp ögonen för sporten och tränar i stort sett varje dag. Han har också deltagit i några tävlingar, men det är lite svårt att hålla koncentrationen uppe under de 4–5 timmar som tävlingsdagarna är. Det finns inga speciella ungdomsklasser, utan män, kvinnor och barn tävlar mot varandra.
– Det är kul och lite av en utmaning. Om något år är jag nog lika bra som de vuxna.