När Mikael Kalmeborg var ute i skogen stötte han på en plats där döda djur dumpats.
– Det var en liten vändplan i skogen och där hittade vi likdelar och skelettbitar. Det var kadaver i olika stadier av förruttnelse, berättar han.
När de tittade närmare visade det sig vara rester av allt från älg och rådjur till tamboskap som nötkreatur. Totalt hittades 20–25 synliga kadaver.
– Det stack upp horn ur marken och det ser ut som de hållit på länge och lagt djur i flera lager. Det finns en grusås bredvid och det verkar som att man tagit en skopa grus och täckt över djuren allt eftersom.
– Det luktade mycket och flera av kropparna var inte helt förmultnade. Det fanns hud och kött kvar. Det finns ett vattendrag 30–35 meter därifrån som luktade koppar och blod.
Ulrike Segerström är djurskyddshandläggare och samordnare vid veterinära funktionen vid länsstyrelsen. Hon berättar att det är ett lagbrott att dumpa rester av tamboskap i naturen.
– Alla lantbruksdjur ska hämtas av kadaverhämtning. Man får inte lägga ut slaktrester eller döda djur. Det enda man kan få tillstånd till att gräva ner är en död häst, men då måste man ansöka om det, säger hon.
Therese Karlsson är miljöinspektör vid Katrineholms kommun och har fått in en anmälan i ärendet.
– Vi var ute och undersökte platsen i måndags, men har inte hunnit med att göra mer. Det är några djur, bland annat några nötkreatur, som någon lagt ut och delvis grävt ner, säger hon.
Nötkreatur är helt klart inte tillåtet att lägga ut så här. Anledningen är bland annat smittskyddet. Det aktualiserades i och med galna kosjukan. När det gäller viltet beror det på hur stor skala det handlar om. Nu ska en åtalsanmälan göras. Sedan får en åklagare besluta om det ska inledas en förundersökning.
– Det finns ett gammalt strafföreläggande efter att det har dumpats djur på samma plats tidigare. Men det är förstås inte säkert att det är samma person som har gjort det nu, säger Karlsson.