Polisen kritisk – man fast i arresten i 14 dygn

336 timmar, eller 14 dygn. Så lång tid har en man som ska utvisas, nu förvarats i arresten i polishuset, i en cell där gripna och anhållna får förvaras högst 96 timmar. Men mannen är inte ens brottsmisstänkt.

En man som inte är misstänkt för brott har suttit i polisens arrest i 14 dygn.

En man som inte är misstänkt för brott har suttit i polisens arrest i 14 dygn.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Stina Järperud, Cecilia Ehrencrona, Björn Bjarnesjö

Katrineholm2022-07-07 06:58

– 96 timmar är vad arresterna är gjorda för. Det här är inhumant, säger Johnny Onbiner, chef för stöd och service-funktionen hos polisen i Katrineholm.

Mannen ska utvisas men han är inte misstänkt för brott. Av någon anledning dröjer utvisningen. Mannen i det här fallet skulle ha suttit på Migrationsverkets förvar i Flen, i väntan på att utvisningen skulle verkställas.

– De som blir säkerhetsplacerade hos polisen eller i häktet anses utgöra fara. De kan ha varit aggressiva eller våldsamma. Det är inte Migrationsverkets personal utrustade för att hantera. Det är fullt på häktet och då hamnar han här hos oss, säger Johnny Onbiner.

Men arresten är inte lämplig att vistas i under längre tider.

– Det är fylleceller med täcke och kudde. Ska man gå på toa får man ringa på vakten, man får vara i en liten rastgård en timme om dagen. På häktet har de sjuksyster, tv, tidningar. Här har vi ingen sysselsättning alls, inga besökare. Våra faciliteter är inte byggda för det här, säger Dennis Ejdvinsson, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Katrineholm, som vill belysa bristen på platser i hela landet.

undefined
Dennis Ejdvinsson, tillförordnad lokalpolisområdeschef för Katrineholm, Flen och Vingåker.

Han säger att det är ovanligt att personer placeras så länge i arresten.

– Vi hade en i våras, som satt 17 dagar. Då JO-anmälde vi oss själva. Det är inte formellt fel eller olagligt att vi har folk så länge, men arresten är inte gjord för det. 

Polisen, säger Johnny Onbiner, har kritiserat Migrationsverket tidigare också, för att verket inte gör tillräckligt för att ordna platser åt dem som förvaras i arresten.

– Min upplevelse, som jag inte vet om den stämmer, är att Kriminalvården är restriktiv med att ge platser till Migrationsverket, eftersom de platserna är uppbokade för så lång tid, säger Johnny Onbiner.

undefined
Johnny Onbiner, chef för stöd och service-funktionen hos polisen i Katrineholm.

Migrationsverket svarar genom sin presstjänst att de håller med om att 14 dygn i arresten låter mycket.

– Det är väldigt länge. Man får sitta i arresten i avvaktan på plats på häkte eller anstalt men man ska inte sitta längre än nödvändigt, säger Guna Graufelds, tillförordnad presschef på Migrationsverket.

Varför har han suttit så länge?

– Det är platsbrist i hela landet, men det är inte Migrationsverkets fel att det är fullt på ett häkte. Då är det Kriminalvården som får svara på varför det inte finns platser. Det är tre olika aktörer som är förklaringen till varför mannen är där han är. Vi har bett Kriminalvården om hjälp och polisen har beslutat att personen ska vara frihetsberövad och det beslutet gäller i två månader.

Kan det bli så att han sitter i arresten i två månader?

– Så länge han har det beslutet kan det vara så men det är rent hypotetiskt och det känns fel att spekulera i.

Vem har ansvar för personen då?

– Det är lite beroende på vad du menar för ansvar. Tittar man på hela kedjan är det polisen som har ansvar för att ha frihetsberövat personen och av olika anledningar har det inte fungerat att vara hos oss. Då har vi placerat honom på häkte eller arrest och då ska Kriminalvården se var det finns plats. Ansvar finns på så många nivåer.

Men anser ni att det är rimligt att sitta så länge i arresten utan att vara brottsmisstänkt?

– Det är riktigt inte vår fråga att svara på, vi måste ansvara för säkerheten på våra boenden och beslutet vi har fattat är att han inte kan vara kvar i våra lokaler. Då bör man kanske prata med myndigheten som har frihetsberövat honom. Vi har inte beslutat att han ska vara i en arrest, säger Guna Graufelds.

undefined
Guna Graufelds, tillförordnad presschef på Migrationsverket.

Mikael Ringberger, pressekreterare på Kriminalvården, bekräftar att det är ett problem med fulla häkten runt om i landet.

– Rent generellt är det fullt på häktena, säger han.

Varför är det fullt?

– Det beror på många saker. Dels gör polisen ett bra jobb, sen är det fler brott nu med automatisk häktning och så har vi blivit fler i landet. Det tar också tid att bygga upp nya häkten.

Vad kan ni göra åt det här?

– Vi har en grupp som jobbar aktivt med att ta fram platser, men det är en kortsiktig lösning. Vi har uppdraget att lösa det, men just nu är det ett tufft läge för Kriminalvården.

undefined
Arkivbild. En madrass på en brits i en av polisens arrester på en polisstation i Stockholm.

Än finns det inget besked, för när mannen i polishusets arrest kan flyttas till någon lämpligare plats.

– Vi har pratat med Kriminalvården. De har platser på öppna anstalter, men där kan han inte vara eftersom han varit aggressiv. Då återstår häkte eller anstalt och där finns det inga platser, säger Dennis Ejdvinsson.

Häkte och anstalt

Hällbyanstalten i Kvicksund norr om Eskilstuna är Sörmlands enda klass 1-fängelse.

Ytterligare två fängelser finns i Sörmland: Arnöanstalten i Nyköping med 60 platser och Mariefredsanstalten med 120 platser.
Sörmlands enda häkte finns i Nyköping och har 34 platser.

Kriminalvården har planer på att öka antalet platser med 1 400 på anstalter och 600 på häktet under de närmaste tio åren. Bland annat ska två nya stora anstalter byggas, varav en i Trelleborg och en i östra Sverige.

Karta: Polisen i Katrineholm
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!