Häktet i Nyköping är ett av Kriminalvårdens 32 häkten.
Den första juli i år förändrades lagstiftningen, så att det numera finns tidsgränser för hur länge någon får sitta häktad i Sverige. Tidigare har Sverige fått ta emot kritik, bland annat från Europarådets tortyrkommitté CPT, för att misstänkta kunnat sitta häktade i princip hur länge som helst, utan dom.
De nya reglerna innebär att misstänkta över 18 års ålder ska kunna sitta häktade som längst nio månader. För minderåriga under 18 gäller max tre månader. Om synnerliga skäl finns ska häktningstiden kunna vara längre.
Enligt SVT var det inte så många ens före lagändringen, som satt häktade längre än de nu införda maxtiderna. Av totalt 139 häktade under 18 år i fjol satt 22 stycken längre tid än tre månader. Av häktade över 18 satt 250 längre än nio månader, av totalt drygt 10 000 häktade.
Robert Eriksson är chefsåklagare vid åklagarkammaren i Nyköping, som har hand om ärenden från bland annat Katrineholm och Nyköping. Han tror inte att lagändringen kommer att påverka arbetet på kammaren särskilt mycket: handläggningstiderna är redan nu oftast kortare än maxtiden.
– Tittar man historiskt är det oftast inte vårt interna arbete som tagit tid. Det är när vi behöver externa aktörer, som NFC, som varit ett sorgebarn under åren. Exempelvis har vapenundersökningar tagit evinnerlig tid. Ibland har det tagit tid hos Rättsmedicinalverket.
Chefsåklagare Robert Eriksson vid åklagarkammaren i Nyköping.
Väntetiderna hos NFC, Nationellt forensiskt centrum, är bekanta för både polis och åklagare – och för de häktade själva.
Men ändå tycker Robert Eriksson att de flesta ärenden hanteras ganska snabbt hos Nyköpings åklagarkammare.
– Min känsla är att ärenden där vi har frihetsberövade går på en eller två häktningsperioder, två eller kanske fyra veckor. Relationsbrott, tillgreppsbrott, en del trafikbrott som grovt rattfylleri, de brukar gå snabbt. Vi har några få utdragna ärenden om året, då gäller det oftast dödligt våld. Vi har väl ett sådant ärende nu, julmordet i Katrineholm.
I julmordsärendet satt två män häktade i omkring sex månader.
Utredningar utan frihetsberövade kan oftare dra ut på tiden, fortsätter Robert Eriksson, och nämner ett barnpornografiärende från 2019. Det Robert Eriksson kallar "jättestora härvor", som polisens tillslag med efterföljande utredningar mot ett stort antal misstänkta för knarksmuggling i början av sommaren, hanteras oftast av andra, nationella åklagarkammare.