Hittills har polisen upprättat en anmälan om allmänfarlig ödeläggelse, till följd av granatattacken. De beslag som gjorts på platsen och den tekniska utredning som genomförts har stärkt polisens insikt om att det handlar om en så kallad splittergranat som kastats.
– I det här skedet jobbar polisen så brett som möjligt och avrapporterar hela tiden till mig, säger åklagaren Robert Eriksson, som fått ta över förundersökningen.
I vanliga fall leder polisen själv undersökningar där det saknads en skälig misstanke om vem som utfört gärningen, men eftersom polisen i det här fallet står som målsägande blir läget annorlunda.
Under måndagseftermiddagen fanns fortfarande ingen misstänkt för gärningen. Anders Gölevik, polisområdeschef i KFV-området, säger dock att hans spontana bedömning är att attacken sker i samband med att kriminella grupper i Sörmland känner sig tillbakapressade.
– Olika brottsnätverk blir störda i sin verksamhet och det blir en frustration för dem. Det går att se sådana här angrepp som en indikation på att vårt polisarbete ger effekt.
Men Anders Gölevik säger också att han under sin tid på polisen i Sörmland aldrig tidigare upplevt en liknande attack, på den här nivån. Tidigare har det exempelvis kunnat röra sig om stenkastning mot fönsterrutor.
– Men i Stockholm kastades det ju en granat mot en polisbuss förra året, och vi är inte isolerade här. Händelser av den typen kan sprida en otrygghet i samhället, både hos allmänheten men även bland vår egen personal. Då måste vi fortsätta att jobba som vi gör och agera kraftfullt och störa de kriminella nätverken. Tråkigheter får aldrig ta över handen.
Polisen i Katrineholm har sedan händelsen i lördags natt bearbetat saken internt, genom till exempel avlastningssamtal med dem som var i tjänst vid granatkastningen.
Enligt Lasse Wennholm, ställföreträdande polisområdeschef i Sörmland, var polisen i länet beredda på att kunna bli angripna, men att sättet det skedde på ändå blev förvånande. Han säger granatattacken blir viktig att följa upp.
– Det är en attack mot rättssamhället och demokratin och det var en särdeles tur att ingen skadades. Det är en del av en oroande utveckling som vi ser. Vi kommer att fortsätta med att titta över våra polisers arbetsmiljö och skyddet på våra stationer. Men det kanske mest bekymmersamma med attacken är hur samhället påverkas i stort.
Utredningsmässigt tar polisen hjälp av underrättelsetjänsten.
– Vi jobbar aktivt i samarbete med till exempel Säpo för att titta efter hotbilder mot polisen och ringa in tänkbara gärningsmän, säger Lasse Wennholm.
Jens Pedersen, gruppchef på underrättelseverksamheten på polisen i Sörmland, säger att det skett en nationell ökning av antalet konfiskerade handgranater. Det har också NOA, polisens nationella operativa avdelning, tidigare uppgett.
– Tyvärr finns det en tillgång till den typen av vapen. Ofta härstammar granater och andra militära vapen från kriget i det forna Jugoslavien och en vanlig för dem transportväg är från Balkan och vidare hit upp. Men man ska inte gå runt och vara nervös, generellt sett är det fortfarande ovanligt att granater upphittas i Sverige.
Transporterna sker illegalt, men EU:s princip om öppna gränser och fri rörlighet gör det svårt att förhindra att granater och andra vapen kommer in till Sverige, enligt Jens Pedersen. Han säger dock att det är en viss typ av kriminella nätverk som handlar sprängämnen.
– Det gäller att ha både kontakter och pengar. Därför hamnar vapnen mestadels i storstäderna. Men brottsligheten tar ingen geografisk hänsyn längre och med större nätverk krymper världen. Enskilda attacker i andra städer behöver alltså inte vara lokalt förankrade.
Regeringen arbetar för närvarande med lagförslag om att göra det svårare att föra in explosivt material in i landet och att likställa granater med skjutvapen. I dag klassas nämligen inte granater som vapen.
– Hårdare lagstiftning leder förhoppningsvis till en minskning av sådana vapen, säger Jens Pedersen.