Ett arbetslag som var med och byggde skyddsrummet under Gröna kulle.
– Det var helt unikt att man byggde ett så här stort skyddsrum för befolkningen, säger Andreas Peterzén, i Katrineholms kommun, och tar täten nerför de 99 trappstegen.
Frågan om ett skyddsrum i Katrineholm togs upp 1950. Rädslan för ryssen fick de styrande att ta ett snabbt beslut. Behovet av ett skyddsrum sågs som så brådskande att man inte ens inväntade statsbidraget innan man började gräva 1953.
Anledningen var det kalla kriget, motsättningarna mellan främst Sovjetunionen och USA, som började efter andra världskriget. Hotet från de två stormakterna med olika ideologiska övertygelser fick världen att hålla andan och förbereda sig för nästa krig.
Sovjetunionen upplevdes som huvudfienden i Sverige, som lade stora pengar på att bygga ett starkt försvar som skulle kunna stå emot en invasion.
Katrineholm rustade också och 1957 stod skyddsrummet klart. Det väckte intresse i både Sverige och utlandet. En reporter från tidskriften Life konstaterade att något liknande inte fanns hemma i Storbritannien.
Skyddsrummet var ett av fjorton i Sverige som byggdes under 1950-talet som är fullträffsäkert, och ger skydd för alla typer av konventionella, biologiska och kemiska stridsvapen. Inte heller gas och radioaktivt nedfall ska kunna tränga in i skyddsrummet.
En affisch visar hur saneringen går till.
– Om det är krig krävs sanering för att komma in i själva skyddsrummet. Vattnet i duscharna är iskallt för att porerna ska dra ihop sig, så att man inte drar med sig något farligt ämne in.
Skyddsrummet ligger tjugo meter under markytan och är byggt som ett hus i berget. På flera ställen finns luckor som leder ut till gången mellan skyddsrummet och berggrunden. Där dryper det av fukt och vatten rinner nedför berget. I skyddsrummet håller dånande avfuktare möglet borta.
I två stora hallar finns det plats för hundra trevåningssängar.
– Många tror att skyddsrummet är till för kommunledningen, men så är det inte. Det är till för befolkningen i närheten.
– Det är plats för 300 som kan sova och vara här i flera dagar. Används det för en kortare stund finns det plats för upp emot 800 personer.
Vaktchefens kontor.
Till varje hall finns det sju toaletter, och ett hygienrum med åtta handfatt. I ändan av varje hall finns ett litet kontor för vaktchefen.
I den ena hallen finns också en dörr till ett hemligt rum.
– Jag tror att det är MSB som har nycklarna hit. Det är klart att man är nyfiken på vad som finns därinne. Men antagligen är det täcken eller mat.
Skyddsrummet innehåller också ett bankvalv.
– Sörmlands sparbank passade på att göra ett reservvalv när skyddsrummet byggdes. Jag vet inte hur de använde det.
Kasserade luftfilter.
Skyddsrummet har egen brunn och är självförsörjande på vatten. Ett dieseldrivet elverk ger strömförsörjning och två rum innehåller gigantiska luftreningsaggregat.
Berlinmurens fall 1989, återförenandet av Tyskland 1990 och Sovjetunionens sammanbrott 1991 satte punkt för kalla kriget. Behovet av skyddsrum minskade, och många föll i glömska.
– Men på 48 timmar ska skyddsrummet kunna vara i gång och ta emot människor.
Det ökade intresset för prepping, att förbereda sig för kris, har gjort att nyfikenheten på skyddsrummet blivit större. Många vill se vad som döljer sig under jorden.
– De senaste tio åren har intresset för våra visningar ökat. Ofta har inte ens hälften av dem som anmält intresse kunnat få plats, säger Andreas Peterzén.