KI räknar med kraftigt ökat krisstöd

Det behövs ytterligare 60 miljarder kronor i stödåtgärder från regeringen för att hantera coronakrisen, enligt Konjunkturinstitutet (KI).

Sverige kommer gå in i en synnerligen djup lågkonjunktur och det kommer att ske väldigt fort nu, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

1 april 2020 09:18

KI har i ett brev till regeringen beskrivit att det blir en synnerligen djup lågkonjunktur, vilket enligt Ylva Hedén Westerdahl öppnar för breddade stödåtgärder, bland annat till ett mer generellt stöd riktat mot korttidsarbete.

Sysselsättningen faller nu troligen mer än under finanskrisen under vissa kvartal och arbetslösheten kommer toppa på 9,3 procent i år, enligt KI.

Utan stödåtgärderna skulle arbetslösheten kunnat nå tolv procent, säger Hedén Westerdahl.

"Ingen övre gräns"

I runda slängar räknar KI med att regeringen ovanpå redan genomförda och aviserade åtgärder kommer att behöva lägga fram stöd i olika former på 60 miljarder kronor.

Förutom stöd som används för att bromsa arbetslösheten kan det komma att röra sig om ytterligare företagsstöd och mer pengar till kommuner och sjukvården. Men det kan behövas mer än så, om krisen blir djupare och mer utdragen än väntat.

De här 60 miljarderna är ingen övre gräns för vad vi tycker är lämpligt. Det är mer en prognos för vad vi tror kommer, säger Hedén Westerdahl.

Export drabbas hårt

Enligt KI:s basscenario sjunker svensk BNP med sex procent under andra kvartalet och för helåret blir det en nedgång på 3,2 procent. Och arbetslösheten lyfter till 8,7 procent i år.

Enligt KI drabbas svensk ekonomi av minskad efterfrågan och stora utbudsstörningar samtidigt i coronapandemins spår. Svensk export drabbas hårt när den globala ekonomin tvärnitar.

"Oron för att smittas och myndigheternas uppmaning att begränsa de sociala kontakterna har en kraftigt dämpande effekt på hushållens efterfrågan samtidigt som leveransproblem stör produktionen i delar av näringslivet. Dessutom påverkas efterfrågan negativt av omvärldens mycket omfattande åtgärder mot smittspridningen", skriver KI.

Ylva Hedén Westerdahl säger att det här "inte är en vanlig konjunkturnedgång".

Då brukar det vara industrin som tar stryk mest, men nu ser vi också att konsumenter inte vill konsumera. Då är det väldigt svårt att göra någonting för att upprätthålla efterfrågan. Det gör mig orolig.

Lyfter statsskulden

KI räknar med att extraordinära åtgärder för att hantera coronapandemin ger ett budgetunderskott i år på 3,5 procent av BNP, vilket lyfter statsskulden till nästan 41 procent av BNP.

Under andra kvartalet i år blir BNP-fallet drygt 6 procent, enligt KI, som liksom andra prognosmakare lyfter fram hur svårt det är att göra säkra prognoser i det läge som just nu råder.

KI tror att återhämtningen efter coronakrisen ger en tillväxt på 3,5 procent 2021, men räknar samtidigt med att arbetslösheten fortsätter uppåt nästa år till 8,9 procent.

Inflationen enligt måttet KPIF väntas falla ned till 0,5 procent i år för att återhämta sig till 1,4 procent 2021.

Mindre negativ än regeringen

KI:s bedömning av den ekonomiska utvecklingen i coronakrisens spår är något mindre negativ än den prognos som Finansdepartementet presenterade så sent som i tisdags. Finansminister Magdalena Andersson (S) och hennes ekonomer sade sig då räkna med att BNP faller med 4 procent i år för att återhämta sig med en tillväxt på 3,5 procent 2021 och 3,4 procent 2022.

Arbetslösheten kommer enligt Finansdepartementets prognos öka till 9 procent i år och ligga kvar på den nivån under 2021 för att sjunka tillbaka något 2022.

Jag kan hålla med om att när man hör om hur företagen lider, och ser att varslen har stigit i den fart de gör – att det kanske ändå är lite för optimistiskt. Men det är otroligt svårt att säga, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
TT