"Obegripligt att man tar en sådan risk." Det är Hans Temrins kommentar till att vargskötaren på Kolmården gick ensam in till vargarna. Den 30-åriga vargskötaren dödades av vargarna och Kolmårdens djurpark och en före detta chef står åtalade för grovt vållande till annans död.
Hans Temrin är docent vid zoologiska institutionen på Stockholms universitet och den som ansvarar för forskningsprojektet med vargar och hundar på Tovetorp utanför Nyköping.
Läs mer om forskningsprojektet på Tovetorp här
Han är också ett av flera expertvittnen som ska kallas till rättegången som inleds om en månad. I polisförhöret får han frågan om hur han ser på att en djurskötare går in ensam till åtta fullvuxna vargar utan larm. "Självklart helt obegripligt", svarar Hans Temrin.
När vargarna på Tovetorp blir fem månader gamla går skötarna aldrig in ensamma till dem. Och när vargarna blir sex månader står också en tredje person utanför hägnet om något skulle hända.
Åklagaren hävdar att säkerhetsrutinerna brast på Kolmården. Inte minst med tanke på det dominanta sätt som vargarna socialiserades på djurparken. I klipp kan man se hur djurskötarna sparkar på vargarna och tar dem hårt över nosen. I djurparker som har lång erfarenhet av att socialisera vargar, exempelvis Wolf Park i USA, avråder de från att ta konflikter med vargarna. Om man tar konflikter med djuren blir man en del av flocken och kan bli utmanad, enligt experterna.
Enligt åklagaren är det i sig inte olagligt, men det arbetsgivarens skyldighet att ha tillräckligt skydd för de anställda.
– Den här hanteringsmetoden har ökat risken för de anställda och har du den måste du vidta extra säkerhetsåtgärder, säger åklagare Jan Olof Andersson.
Djurparken har brustit på en lång rad punkter och om någon eller någon av dem hade åtgärdats är det sannolikt att djurskötaren aldrig hade dödats, enligt åtalet.
– Arbetsgivaren ska kontinuerligt undersöka och göra riskbedömningar och tillbud och olyckor ska utredas. Kolmården har inte gjort någonting trots att det har inträffat ett stort antal tillbud och olyckor, säger Jan Olof Andersson.
På Tovetorp är Hans Temrin och hans kollegor noga med att aldrig ta konflikter med vargarna.
– Redan från att de är jättesmå vänder vi oss om och går därifrån om de exempelvis skulle komma fram och bita i våra byxor. Vi går därifrån eller ger dem en pinne eller boll för att distrahera dem och avleda deras beteende, säger Hans Temrin.
– Om man tar konflikterna blir man en del av hierarkin och då kan man bli utmanad. Därför undviker vi att gå in i flocken som en konkurrent. Samma tankesätt gäller även med stora hundar. Man undviker en sådan konflikt för det klara de flesta människor inte av. Det dödas faktiskt människor av hundar också, det får man inte glömma bort.