Innan dess skulle vi gå ut och äta. Allt gick enligt planen.
Till att börja med...
Problemen började när tåget från Mariefred som min dotter skulle komma med blev försenat. Hur skulle hon nu hinna äta innan teatern började? Men den ena olyckan kompenserades av den andra. Det visade sig nämligen att föreställningen var inställd. Snopna satt vi på restaurangen och undrade vad vi nu skulle göra. Vi började med att beställa in en god efterätt och gjorde min dotter sällskap till maten när hon äntligen en timme sent, anlänt till Stockholm.
Strax kom förslaget om bio upp. Vi enades om att se "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Efter att bytt teaterbiljetterna till en annan dag, satt vi snart i biomörkret.
När så den ena missräkningen efter den andra rullandes upp i filmen kunde jag inte annat än fnissa igenkännande. Det blir inte alltid som man tänkt sig. För det mesta blir det bättre.