För ett par år sedan blev jag bjuden på min kamerunska kompis Pipis trettioårskalas. Egentligen fyllde han tjugonio det året, något som jag förvånat påpekade.
– Jag är väldigt vuxen, så jag känner mig som trettio, svarade Pipi då.
Året efter blev jag återigen bjuden på Pipis födelsedagskalas. Även denna gång firade han att han fyllde trettio. Det där med siffror var inte så noga, tyckte han.
Själv fyllde jag trettio förra året, så i år tänkte jag att jag skulle göra ungefär som Pipi, och fira trettioårsdagen en gång till. Förra veckan ändrade jag därför mitt personnummer på Facebook för att alla mina vänner skulle tro att jag fyllde trettio i år. Det gick så där. Ingen gratulerade mig på trettioårsdagen, däremot var det flera personer som gratulerade mig på åttioettårsdagen. Jag hade tydligen lyckats slinta med fingrarna när jag skulle knappa in mitt personnummer. Som tur är så tycker jag inte att det där med ålder och siffror är så noga...