Det ilar till i magen av dåligt samvete

Varje år är det samma visa. Det kommer som en fullständig överraskning varje gång, vilket i sig är märkligt.

Krönika av Eva Burman2013-12-13 05:00

Det blir förvisso mer och mer ovanligt, vilket är högst förståeligt, men varje gång ilar det till i magen av dåligt samvete.

Julkorten i brevlådan.

Där sitter mina vänner, släktingar och bekanta i fina röda tomtedräkter. Barnens ögon tindrar som små juleljus. Och alla har de självklart varit så snälla heeela året.

Åh nej, tänker jag.

Och det beror inte på att mina vänner, släktingar och bekanta sitter i fina röda tomtedräkter. Barnens ögon tindrar som små juleljus. Och alla har de självklart varit så snälla heeela året.

Nej, det beror på att jag a l d r i g skickar julkort själv. Jag är väl lat? Glömsk? En dålig människa?

Så snälla, inga fler julkort nu! Jag vill inte bli påmind om mina tillkortakommanden då jag inte skickar några till er.

Men hur som helst, God Jul på er alla, trots allt!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om