Så är den då här. Eskilstunas egen fallos. Den ståtar där på Fristadstorget, hög, spetsig och ståtlig med sitt självklart ovala fundament. Den pekar så uppnosigt mot himlen.
Och Eskilstuna är inte ensam. De flesta städer med självaktning har en egen machosymbol. Jag är från Skellefteå och där är det nu många år sedan stan förgylldes med en snett lutande stendito med två runda stenar vid dess fäste. Associationen är ofrånkomlig.
Varför blir det så här? Kanske har någon arkitekt forskat i saken.
Nu ska ingen tro att jag har några problem med det manliga könsorganet på något sätt. Men var sak har sin plats tänker jag. Men nästa gång kan vi väl pryda torgen med nåt nytt? Kanske lägga in några mjuka kullar toppade med knoppar, eller en mörk grotta att krypa in i. Bara för sakens skull menar jag.
När Nyköping valde att måla snippor på väggarna beslutade man att mura in konstverket igen. Längre har vi alltså inte kommit 2014.