En kollega här på redaktionen packade upp sin medhavda lunch, och förutom ett par andra grönsaker låg där en glänsande klarröd chilifrukt. Sedan tittade jag storögt på när hon tuggade i sig chilin som om det var vilken annan morot som helst. Det såg så coolt ut!
Sedan dess hör jag mig själv berätta om denna fascinerande händelse till höger och vänster. Och jag hör mig också allt oftare beställa extra starkt på restaurang. Tre chilifrukter ska maten helst vara märkt med.
Vissa gånger går det bra. Men när munnen domnat bort och inget fungerar för att lindra undrar jag vad jag håller på med.
Jag har fortfarande inte vågat mig på en tugga på en chilifrukt men det är givetvis målet.
Det kommer nog gå bra för mig i livet. Med en sådan femårsplan kommer jag nog att gå långt.
Men det är så skönt med sådana där konkreta utmaningar emellanåt, med känslan av att vara typ tio år igen.