Det är en högtidsdag när lösningen ska presenteras. En hel värld håller andan.
Och svaret blir 42.
När de frågar datorn vad siffran 42 betyder svarar den: 42 är svaret, problemet är att ni inte vet hur frågan lyder.
Liftarens guide till galaxen började som en radiopjäs 1978 och blev en (eller snarare fem) kultböcker på 1980-talet.
Detta var långt före internet. Långt innan vi kunde googla fram alla svar så snart vi behöver ny information. Före tiden då vi alla kan bära med oss mänsklighetens samlade kunskap i en liten telefon med pekskärm.
Jag är själv en obotlig "googlare", vilken faktauppgift det än handlar om så åker telefonen fram. Vilken skådis som var med i den där filmen jag såg 1987 (Mickey Rourke). Vem var det som uppfann heroinet? (Charles Robert Alder Wright, 1874). Vad betyder det ena eller andra arabiska ordet?
Svaren finns där, bara en knapptryckning bort.
Det är förstås en fantastisk utveckling. Det har demokratiserat tillgången till kunskap och gjort allt informationssökande enklare. När jag gick i gymnasiet brukade min progressiva klassföreståndare säga att det viktiga inte var att kunna allt, utan att veta var man skulle hitta kunskapen när man behövde den.
I dag är svaret på den frågan också lätt. På Nätet.
Samtidigt kan detta göra att vi förleds att tro att all kunskap finns där ute. Att allt vi behöver veta går att söka på webben.
Och så är det förstås inte. Vad är livets mening? Finns Gud? Hur rolig måste en fest vara för att vi ska betrakta den som rolig?
Det vimlar av frågor av moralisk och värderande karaktär där vi måste söka svaren i oss själva eller i samtal med andra, inte på nätet. Det skulle säkert gå att hitta tänkbara svar på internet. Där kan man trots allt hitta nästan vad som helst när det kommer till åsikter och argument och värderingar.
Både sådant som ligger i huvudfåran och det mer extrema.
Men för oss som läser allt det där är det ändå bara alternativa svar på de frågor vi själva ställer oss i livet. Och ingen annan än vi själva kan avgöra om svaren är rimliga.
Det där fattade Douglas Adams långt före nätet blev en del av våra liv. Han förstod att det som saknas i vår moderna tid inte är svar. Utan förmågan att ställa rätt frågor.
För vad händer när vi plötsligt vår veta att svaret på livet, universum och allting visar sig vara 42 och vi inte har en aning om hur frågan lyder?