Maskrosorna utgör dock smolk i glädjebägaren. Jag har ett överflöd av dem på gräsmattan, och de tycks växa snabbare än allt annat i trädgården.
Första försöket att med en liten trädgårdsspade rensa bort maskrosorna kändes övermäktigt. Efter att ha legat på knä och rensat i några timmar, och bittert funderat över varför inga fina blommar kan växa lika bra som maskrosorna, så tog jag mig till den stora trädgårdskedjan och köpte en dyr ogräsborttagare.
Nu gick det mycket snabbare och jag lyckades få bort alla gula blommor från gräsmattan. Glädjen blev dock kortvarig. Redan nästa dag överraskades jag av synen av massor av nya maskrosor! De hade slagit ut från plantor som jag uppenbarligen missat att rensa bort.
Efter en ny tur med ogräsborttagaren var gräsmattan helt grön igen för att bara någon dag senare åter ha många maskrosor.
Ogräsrensningen lär fortsätta. Den är ändå är ett kärt besvär även om det kan kännas smått hopplöst ibland. Man får både frisk luft och motion av att påta i trädgården. Och så är det ganska trevligt också.