I kväll ska partierna som tävlar om våra röster i kommunvalet debattera kulturen.
Kulturutbudet, särskilt för våra unga, är viktigt. Det är säkert många med mig som själva upplevt hur en film eller ett musikstycke lyft oss. Jag har sett möjligheten att skapandet släppa loss tankar och idéer eller hur en berättelse fått oss att känna och förstå.
Jag har sett mina barn som i trance titta på en tavla eller läsa en bok och sedan i veckor prata om den och vad de upplevt, hur de förstått något nytt.
Jag tänker att det är då, i det mötet, som deras själar växer.
Så därför är jag nyfiken på hur våra politiker ser på kulturen som fenomen. Och vilka konkreta förslag har de?