Hur säger man tack till de som lagt ner sin själ och sitt hjärta på att hjälpa mina (och andras) barn att utvecklas och lära sig nya saker?
Jag ställer mig den frågan varje termin.
Hur kan jag visa hur viktigt min lille sons simlärares tillåtande tålamod varit för att han mot alla odds simmar en hel längd lagom till jul? Eller vad dansen betytt för min dotters fina förmåga till koncentration?
Ett tack är förstås en bra början. Och visst kan man köpa dyra presenter eller ordna en insamling bland kompisarna på innebandyn men vi valde en annan väg i år.
Denna gång lägger vi tanke och tid på våra små presenter.
Med hembakat godis, vacker och omsorgsfullt inslaget i silkespapper, cellofan och sirliga snören ska vi tacka de som betytt mycket för vår familj denna termin.
Det har tagit två kvällar att genomföra, men det är det värt varenda minut, som ett litet tack för en stor insats.