Här om veckan var det ett minst sagt dystert jubileum i Göteborg – årets 50:e skottlossning registrerades i alla goa gubbars stad.
För mig är det här rent fasansfulla siffror och skulle jag sitta i en maktposition skulle jag lägga precis allt mitt krut på att få stopp på eländet.
Vilket man knappast kan kalla makthavarnas fjuttiga "funderingar på förslag om strängare vapenlagstiftning".
Fast skottlossning sker ju lite överallt och mest hela tiden i det här landet numera, våldtäkterna avlöser varandra och inte ens våra gamlingar går säkra då vissa grupperingar har specialiserat sig på åldringsrån.
Min uppväxt i Björkhagen var rena Sörgårdsidyllen vid en jämförelse och att det var hästlängder lugnare och tryggare på våra gator och torg när jag växte upp skulle förmodligen alla mina jämnåriga skriva under på.
Det är väl bara statistikerna i Brå som hävdar motsatsen.