Det var en helt vanlig dag i julhelgen. Plötsligt bromsade min bror in, svor till och undrade varför en bil hade stannat mitt på vägen, något som utgjorde en påtaglig fara.
Sedan såg vi. Det stod en varg mitt på vägen. Den andra bilen åkte vidare mot Halna, en by bestående av några enstaka hus i Västergötland, och då var det bara vi och vargen kvar.
Den närmade sig oss med lugna steg, som om den hade ett ärende åt vårt håll. Den var så lugn och säker. Den stannade till och fortsatte sedan bara förbi vår bil.
När den passerade var det kanske max en meter mellan oss. Den brydde sig inte alls om oss men jag blev väldigt uppspelt.
Jag vevade ned rutan på min sida för att med läten försöka locka tillbaka den. Anledningen var att jag ville få lite bättre bilder.
Min bror blev orolig och tryckte på knappen så att jag klämde huvudet när rutan for upp igen och därmed var magin avbruten. Han trodde att jag var i begrepp att hoppa ut.
När vi for vidare stod den fortfarande kvar där på vägen innan den fortsatte in i den tysta skogen.