Man kan suga på den där karamellen av förväntan, och i bästa fall pirrar det lite i magen.
I min mage pirrade det inför att jag skulle göra Bikram-yoga för första gången. Det är slätt och gott yoga som man gör i ett 40 grader varmt rum. Jag visste inte om jag skulle fixa värmen.
Nu har jag gjort det och kan konstatera att värmen var inget problem. Däremot upptäckte jag att min balans inte är så bra. Att till exempel stå på ett ben, med det andra fällt bakom kroppen och helst upp som en krok över huvudet, kräver inte bara sin styrka, att hitta tyngdpunkterna i foten var oerhört svårt, och ja tungt. Sedan är det fascinerande att en stillsam rörelse kan få hjärtat att rusa.
Då och då, under den andra delen av träningen, låg vi på rygg och blickade uppåt taket mellan övningarna. Tystnaden, folks andetag i det fuktiga rummet till ljudet av den snurrande takfläkten, gav en slags känsla av havsdjup. Underbart. Jag ska snart tillbaka.