"Det är dags att vakna, klockan är tolv".
Min sambo skakar lite i mig och räcker över en rejäl kopp kaffe. Själv är jag mest chockad. Jag gick nämligen och lade mig tidigt. När jag börjar räkna på det inser jag att jag sovit i 15 timmar. 15 timmar! Ändå känns kroppen som den är gjord av cement
Jag dricker plikttroget upp kaffet. Sedan gör jag det där jag borde ha gjort på en gång. Jag tittar på klockan.
Och visst är den tolv, men den är tolv på natten! Vi har sovit i tre timmar och det är knappast dags att kliva upp!
Jag ställer min sambo till svars, vad fasiken håller han på med.
"Oj, jag måste ha sett fel på klockan", säger han innan han vänder sig och somnar om.
Själv lägger jag mig igen. Men det enda jag kan tänka på är de där väl tilltagna decilitrarna med koffeinhaltig dryck som pumpar runt i mitt system. Det kommer bli en lång natt. Lång nog för att planera en lämplig hämnd på den tidstokige sambon som sover bredvid.