Röda dagar är för många lika med ledighet. Och för en journalist innebär det att det är ett rent helsicke att få tag på folk. Och alltså ett helsicke att få tag på nyheter.
Mantrat i telefonsvararna hånar en varje gång. "Den du söker har semester och väntas åter den...".
Nästan svettig sitter den stackars journalisten där och biter på naglarna. Börjar tänka nytt. Går det fylla tidningen och webben med en snygg teckning? Så man får nån nytta av det där toppbetyget man fick i bild på högstadiet?
Sedan hör man att det så sakteliga börjar ringa, någon kollega får något speciellt i blicken. Det tisslas och tasslas. Ett bra tips som ska kollas kanske... Kanske ett nytt avslöjande? Då tackar man (Läs: jag) sin lyckliga stjärna över att vi ändå är ett litet gäng här på redaktionen. Som kan hjälpas åt i dessa tuffa tider.
För om det bara hade varit jag hade ni inte haft mycket att läsa. Men väl en teckning som med högstadiemått mätt säkert hade hållit hög klass.