Min syster är bra många år yngre än vad jag är och har inte lärt sig att nysa i armvecket. Snarare känns det som att hon tar sikte på en för att liksom få så stor smittspridning som möjligt.
Ändå är det lite roligt. Det var nämligen ganska längesedan jag var förkyld. Och jag hade helt missat vad som hänt med näsdukarna sedan jag behövde dem sist!
Jag uppsökte ett apotek för att i feberyran få tag på något att snyta mig med. En rejäl förpackning med näsdukar fick det bli. När jag sedan snöt mig hände något märkligt. Jag fylldes liksom upp av en frisk, kylande känsla.
Det visade sig att jag köpt näsdukar som var impregnerade med mentol! Tänka sig! Nästa år vet jag vilka jag håller på när det gäller Nobelpriset i medicin. Host, host.