Mitt första sommarjobb blev faktiskt mitt enda sommarjobb. Min gamla hemkommun delade friskt ut sommarjobb till höger och vänster. Jag hamnade på ett gruppboende för gravt handikappade. Och jag blev kvar – i tio år!
Jag har nog aldrig skrattat så mycket som jag gjorde på det jobbet. Är det några som har humor så är det dem som inte har så mycket annat. Döva, stumma, blinda. Några kunde inte röra en fena – men skratta, det kunde dem. Speciellt när man gjorde något fel.
Som lön för att hänga med världens skönaste gäng fick jag 45 kronor i timmen, fem extra kronor "för att jobbet kunde vara betungande". (De som bestämde lönen hade uppenbarligen inte besökt arbetsplatsen...).
Jag GISSAR att lönen till sommarjobbarna är högre i dag och jag VET att det är dags att börja söka redan nu.
På sidorna fyra och fem i dagens tidning tipsar vi om hur man ror hem det där sommarjobbet. Lycka till! Vem vet, kanske blir du kvar längre än du trott...