Såg en förpackning Mums-mums i skafferiet här om kvällen. När jag var liten och fick en Mums-mums så tyckte jag det var något speciellt. Jag minns hur jag avnjöt dem på olika sätt för att de skulle räcka länge. Jag vet egentligen inte om det var det godaste jag visste, men helt klart så tillhörde det en av favoriterna. Solvarm, mjuk choklad låg i topp.
En gång när jag var 7-8 år och hade gått och lagt mig för kvällen, så klev jag upp igen. Och vad fick jag se? Min mor satt och åt Mums-mums. Så här i efterhand så tycker jag naturligtvis att hon var värd hela förpackningen och lite lugn och ro. Jag vill inte heller framställa henne som en dålig mor. Men just då tyckte jag att det var mycket orättvist och helt oförlåtligt. Naturligtvis fick jag smaka en innan jag hoppade i säng igen.
Nu har jag egna barn, kvällen är sen och de ligger och sover. Tänk vad gott det kan vara med en Mums-mums på kvällen i lugn och ro. Vår hund, Freja ligger i soffan och blänger på mig. Nu förstår jag hur mamma kände sig.