Skogens ansikten

Mitt ansikte brukar ofta synas i skogen för där trivs det bra. Sedan jag var liten så har jag sett en massa andra mystiska ansikten i skogen. Ibland blir jag full i skratt av dem eller så får jag lite olustkänslor. De säger inget, de bara är där. Det handlar inte om några spöken eller troll jag sett, nej bara oskyldiga mönster på träd och stenar som hjärnan formar till ansikten. Det är ju inget unikt att man sätter ihop några prickar till ett ansikte, kolla bara på alla smilies. I vintras höll jag på att snubbla över ett ansikte, eller vad jag tyckte såg ut som ett i alla fall. Det var så pass uttrycksfullt att jag tog en bild på det och några dagar senare stod jag framför ett nytt ansikte. Då skapade jag gruppen #ForestFaces på Faceboook där jag publicerade bilderna och snart la folk upp sina egna bilder av olika skogsansikten som de mött. Nu kan jag knappt gå i skogen utan att känna mig uttittad, det är ju fullt av dem.