Jag minns så väl första gången jag fick gå och rösta. Det var högtidligt och spännande. Morfar och mormor följde med mig till röstlokalen, så stolta var de över sitt äldsta barnbarn. De är pensionerade fritidspolitiker, men dessutom uppvuxna under en tid när demokrati och rösträtt inte alls är lika självklart som det kanske är för oss i dag.
Då, och i alla val sedan dess, har jag varit helt övertygad om vad jag skulle rösta på. Nu blir det desto svårare. Allt detta lusläsande av protokoll, uppföljning av beslut och många långa timmar i kommunfullmäktigesalen har fått mig att vackla, åtminstone på lokal nivå.
I skrivande stund har jag fortfarande inte bestämt mig. Så för mig blir det verkligen en valslutspurt, både yrkesmässigt och privat.