Jag vet inte hur många svarta vänsterhandskar i skinn jag har liggandes i skåpen, i väntan på att den där borttappade äkta hälften ska dyka upp. Eller åtminstone att jag för en gångs skull tappar en vänsterhandske.
Det är förstås ingen slump att det är just högerhandsken jag tappar. Jag är högerhänt och tar av mig handsken när jag ska leta efter nycklarna i väskan, hälsa på folk eller pilla med telefonen. Vänsterhandsken behåller jag på.
Härom dagen var det en sådan där dag när jag gick runt och frös om högerhanden. Någonstans på väg till jobbet hade jag lyckats tappa handsken, och jag var övertygad om att den ramlat rakt ner i vattnet från Tosteröbron. Men den här gången hade jag tur, och när jag kom hem på kvällen låg handsken på trappräcket utanför min dörr.
Nu funderar jag på att skaffa sådana där snören som småbarn trär innanför overallen.