Bara stilla kontemplerande och väntande på att någon på företag, firmor, kommuner eller i värsta fall myndigheter ska svara.
Ibland är jag nog samtidigt lite skrämd av tanken att det är åtskilliga timmar på ett år. Är det än värre, kanske? Något säger mig att utvecklingen på det här området dessutom går lite baklänges.
Jag har ingen känsla av att det nog gick lite snabbare att nå polisens nya växel i Malmö i dag i jämförelse med förra veckan. Och då vill jag inte sälla mig till den minoritet som klädsamt lågmält hävdar att allt var mycket bättre förr...
Med risk för att låta konspirationsteoretisk börjar det hela mer och mer likna ett lotteri. Antingen når man efter tio minuters väntan en växeltelefonist som ser som sin främsta arbetsuppgift att hjälpa mig, eller också är oturen framme igen och ger mig en samtalspartner som följer helt egna spelregler och försöker vinna tid (?) till alla dem de skulle kunna koppla mig till.
Fråga alltid vad saken gäller, annars kan vi inte koppla fram någon, och ve dig om du förlorar tålamodet. Då blir du med all säkerhet framkopplad till de där återvändsgränderna där ingen lyft en telefonlur på många år.