I dag är min pappa Olle en timid och sansad man, men i yngre år och oftast med några groggar innanför västen kunde han blixtra till ordentligt – och när han gjorde så handlade det nästan alltid om fackpampar.
Gud så illa farsan tyckte om dessa fackpampar.
Nu har det gått 40 år sedan bilderna på fackpamparnas pamp, Transportarbetareförbundets ordförande Hans "Hoffa" Ericson, kablades ut på löpsedlarna – ni vet de där när gubben sitter med en pipa i mungipan i allt för tighta badbyxor och hängbuk vid en pool på Kanarieöarna.
Det är väldigt länge sedan nu, men den där bilden lever jag med än och tänker jag fackpamp så är det alltid den som dyker upp i sinnet.
Vi skriver 2016 och man trodde väl, eller i alla fall hoppades, att det där översitteriet var utrotat vid det här laget.
Men icke.
I vintras avslöjades att högdjuren i Kommunal ägnade sig åt porrshower, frikostiga spritfester och skumma lägenhetsaffärer med en påföljd att mängder av medlemmarna lämnade skutan.
Nu i dagarna visar granskningar att storfräsare inom Svenska kyrkan nöjesrest upp miljontals kronor och som alltid när pampar står med brallorna nere är det rutiner som ska ses över.
Plötsligt känns mitt rejält dåliga samvete för utträdet ur kyrkan som ett närmast fjäderlätt ok att bära ...