Annonser är det som möter läsaren först under KK:s första år. Så var det på alla dagstidningar i Sverige i början av 1900-talet. Anledningen tycks ha varit trycktekniken.
KK hade fyra sidor 1917, alltså ett stort vikt blad.
Yttersidorna av bladet (sidorna ett och fyra) hade pressläggning dagen före utgivningsdagen. Innersidan trycktes dock samma dag som tidningen skulle ut och där kom alla nyhetstexter att läggas, oftast i trånga och mördande tråkiga spalter.
Tryckningen var ett komplicerat förfarande på den tiden, 5000 tidningar tog ungefär åtta timmar att trycka.
Det är därför som läsaren av KK den 13 november 1918 inte hittar nyheten om att världskriget tagit slut förrän hen öppnar sin tidning och tittar på högersidan. Märkligt kan tyckas i dagsläget där ettan är helig, men faktum är att nyheterna inte letade sig in på förstasidan förrän en bit in på 1920-talet.
Runt 1928 hade KK emellertid enbart nyhetstexter på ettan och från 1930-talet började man använda fler bilder.
Slagkraftiga rubriker och bilder på ettan kom först vid utbrottet av andra världskriget 1939. KK den 1 september 1939, då Tyskland anföll Polen, har följaktligen fått det man med aldrig så gott fog kan kalla för krigsrubrik. Varken förr eller senare har så stora bokstäver använts i KK.
Från mitten av 1950-talet blir bilderna på ettan större och behandlar allt från bilolyckor till idrottshändelser.
I slutet av 1960-talet övergår den tidigare så plottriga ettan i en mer symmetriskt ordnad framsida där bilder harmoniserar bättre med större rubriker och kortare texter tillsammans med färgade plattor.
Någonstans där tar dagens moderna etta form.
Bläddra igenom hundra av KK:s ettor genom hundra år under vår jubileumsflik på kkuriren.se och se både världshistoria och Katrineholms historia fladdra förbi på skärmen.