Familjen Bukhorys unika hus väcker många frågor

När halmbalarna lastades av på tomten började grannarna undra vad de skulle användas till. Att bygga ett hus av halm, lera och kalkputs är inte vanligt, men tekniken har funnits i mer än 100 år. För Anna och Sunny Bukhory är drömmen om ett hållbart och miljövänligt hus snart färdigt att flytta in i.

Här syns det tydligt hur halmbalarna har staplats  på varandra mellan reglarna.

Här syns det tydligt hur halmbalarna har staplats på varandra mellan reglarna.

Foto: Privat

Kvicksund2019-09-19 10:48

I Kvicksund blandas gamla sommarstugor med nya lyxiga villor. På utsidan ser inte familjen Bukhorys villa ut annorlunda än någon annan som håller på att byggas. Möjligen finns det fortfarande enstaka halmbalar och plasthinkar med kalk kvar ute på tomten som kan avslöja vad huset är tillverkat av.

– De flesta grannarna har varit positiva och tyckt att bygget är spännande. Några som har gått förbi har varit skeptiska och frågat om vi har bygglov, om man verkligen får bygga så här och om det är brandsäkert. Det ser ju galet ut när man håller på att bygga, så jag kan förstå dem, säger Sunny.

Men skeptikerna kan vara lugna – allt är testat och följer svensk byggnadsstandard. Byggtekniken kommer ursprungligen från Nebraska där nybyggarna i början av 1800-talet byggde hus av torkat präriegräs, eftersom det inte fanns några träd.

Idén till ett eget halmhus fick Anna och Sunny för 16 år sedan. De bodde då i Cornwall, i sydvästra England, och såg tv-programmet Grand designs.

– Det var ett avsnitt som handlade om att bygga ett miljövänligt, giftfritt hus som andas och som är byggt med bara naturmaterial – ett halmhus. Vi gillade det så mycket och kunde inte släppa tanken på att vi någon gång skulle bo i ett sådant hus. Några år senare gick Sunny en halmbalskurs på Centre for Alternative Technology i Wales för att lära sig grunderna, säger Anna.

Så föddes barnen Maya och Alvin och för fyra år sedan bestämde sig familjen för att flytta till Sverige. Det var då drömmen om ett miljövänlig hus skulle bli verklighet. I juni 2016 startade bygget och planen var att det skulle ta 18 månader att bygga. Under ett och ett halvt år jobbade Sunny heltid med att bygga och även om han bitvis fick hjälp insåg man ganska snart att det skulle inte gå så fort som man hade trott. I stället fick familjen hyra ett hus i Tumbo.

– Det har många gånger känts hopplöst, särskilt när jag insåg hur högt huset skulle bli. Jag tänkte att hur ska jag någonsin nå dit upp. Då insåg jag att jag var tvungen att ha en byggställning, men nu har den gjort sitt jobb och det är dags att ta ned den, säger Sunny.

Det börjar närma sig att flytta in, i november ska huset äntligen gå att bo i.

– Allt är inte helt klart, men tillräckligt. Vi har bokat slutbesiktningen till slutet av oktober och efter det kan vi flytta in, säger Anna.

Anna och Sunnys hus är i två plan och har en totalyta på cirka 180 kvadratmeter. Det är byggt med bärande regelstommar av trä som har fyllts med halmbalar i storleken 1 meter gånger 45 centimeter. För att få halmen tät och brandsäker putsas halmen med lera. För att huset ska klara fukt ännu bättre har Anna och Sunny kalkputs på ytterväggarna.

– Vi vill att vårt hus ska vara så miljövänligt som möjligt, därför har vi använt kalk i stället för cement. När cement tillverkas orsakar det stora utsläpp av koldioxid. Tillverkningen av kalk ökar också mängden av koldioxid i luften, men skillnaden är att kalk, som är en naturprodukt, suger upp koldioxiden när den har torkat och sitter på väggarna. Kalken är också mjukare än cement, vilket behövs för att den ska fastna på halmen, förklarar Sunny.

Det är inte bara för miljöns skull som familjen bara vill ha naturliga material. Det handlar också om hälsan.

– Alla i familjen är allergiska och tre har astma, så det är viktigt att vi har ett hus som är fritt från kemikalier och att huset andas, säger Anna.

Uppvärmningen består av en massugn, vilken fungerar som en kakelugn. Massugnen har rör som är fyllda med vatten som går till en värmeväxlare. Värmeväxlaren pumpar sedan det varma vattnet vidare i rör som är inbyggda i alla väggar som vetter mot norr och i sovrummen.

– För hindra kylan att komma in i huset har vi placerat bara små fönster mot norr och mot söder sitter större. I hallen är det öppet till övervåningen så att det stora fönstret där kan släppa in vinterljuset både till över- och undervåningen. Det finns ingen risk att det blir för varmt på sommaren, för solen står så högt då och det utskjutande taket skuggar fasaden, säger Sunny.

Även ventilationen ska vara naturlig. Om det blir för varmt i huset kan man öppna en dörr eller fönster på nedervåningen och samtidigt öppna takfönstren som sitter allra längst upp. De skapar ett självdrag i hela huset.

När reportaget görs är övervåningen klar förutom att väggarna ska målas. På undervåningen ska köket och den stora trappen till övervåningen komma om några dagar.

– Det blir en hel del målning när vi väl ha flyttat in men huvudsaken är att vi kan bo här. Resten får vi göra sen, säger Anna.

Halmhus

Kommer ursprungligen från Nebraska där nybyggare uppfann metoden i början av 1800-talet.

Familjen Bukhorys hus har regelstommar i trä. Mindre hus kan byggas med bara halmbalar.

Halmbalarna är 1,0 x 0, 45 meter.

För att få halmen tät och brandsäker putsas halmen med lera.

Bukhorys hus har även puts av kalk för att det stå emot fukten ännu mera.

På Facebooksidan Swedish Straw Bale House kan man följa bygget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!