Kati Eriksson kan blicka ut över Lännasjön från sitt vardagsrum. Hon och hennes man flyttade hit från Västerås för 12 år sedan. Båda jobbar i Södertälje, så de har inte direkt nära till jobbet. Inte heller har de någon anknytning till bygden.
– Vi valde Länna för den mysiga bullerbykänslan. Det kändes som en trygg plats för barnen att växa upp på, säger hon.
Deras två barn går i byskolan, och trivs väldigt bra. Kati Eriksson undrar om familjen skulle bo kvar om skolan lades ner.
När frågan om skolans vara eller icke vara åter kom upp på den politiska dagordningen var Kati Eriksson en av dem som tidigt engagerade sig. Tillsammans med några andra föräldrar såg hon fördelarna med sociala medier.
– Vi startade en Facebook-grupp som hette Rädda Lännaskolan. Den använde vi för att mobilisera folk till dialogmötet, då var det bara Lännafolk, säger hon.
Men snart insåg de att en sluten grupp inte var rätt väg att belysa ämnet. De ville nå ut, få fler att inse hur viktiga landsbygdsskolorna är. Den öppna sidan "Bevara landsbygdsskolorna i Strängnäs" skapades och har i skrivande stund över 600 följare.
Sidan används för att sprida information till alla som är intresserade, diskutera idéer som kan lyfta skolorna och framför allt som ett medel att försöka påverka beslutsfattarna.
– Det här är det moderna sättet att kommunicera på. Vi vill ha en dialog och en transparens i det här ärendet, säger hon.
Kati Eriksson tycker att det är positivt att kvaliteten på landsbygdsskolorna utreds.
– Vi har ingenting att skämmas för. Handlar det om kvalitet så ligger vi riktigt bra till, det visar bland annat resultaten i de nationella proven, säger hon.
Om skolorna ska läggas ner på grund av dålig ekonomi ifrågasätter hon om kommunen gör en besparing.
– Lännaskolan har gått back med 350 000 kronor. Inger Pripps utredning visar att det skulle kosta 335 000 kronor mer om alla barn skulle skjutsas till andra skolor. Det blir nästan plus minus noll, säger hon.