Samhället lyfts fram som något av ett föredöme. Ett skolprojekt delfinansierat av EU ska erbjuda skolgång framför allt för de många romerna i kommunen. Ett huvudproblem för Rumäniens romer är avsaknad av grundläggande utbildning. Projektet symboliserar både den positiva roll som EU kan spela i Rumänien och den rumänska ledningens nya attityd till den tidigare förfördelade minoritetsfolkgruppen.
Inget annat land i världen har en så stor andel romsk befolkning som Rumänien. Enligt officiella siffror är 500 000 av landets 22 miljoner medborgare romer.
De flesta bedömare anser dock att det är en siffra tagen rejält i underkant. Det verkliga antalet romer sägs ligga omkring 1-1,5 miljoner, vilket ger en andel på bortåt sju procent av befolkningen och gör den lika stor som den ungerska.
Många romer vill i undersökningar inte uppge sitt verkliga ursprung. Oviljan att uppge sin etnicitet hänger samman med att romer är en socialt brännmärkt folkgrupp.
Från 1500- fram till 1800-talet var romer slavar åt rumänska jordägare. Under andra världskriget drabbades romerna av Förintelsen, där Ion Antonescus pro-nazistiska regim spelade en drivande roll.
Kommunisterna försökte senare att assimilera romerna, ofta med hårdföra metoder. Åren omedelbart efter Ceaucescus fall utsattes den romska befolkningen för förföljelser.
Enligt det rumänska människorättscentret Romani CRISS förekom det under perioden 1990-93 regelrätta pogromer på landsbygden, där rumäner gav sig på sina romska grannar. Minst åtta romer mördades och åtskilliga skadades.
Nidbilder av romer förekommer fortfarande flitigt i offentligheten. Den rumänska Media Monitoring Agency som har granskat mediebilden av romer konstaterar att den romska etniciteten gärna lyfts fram som något säreget eller rent av negativt i nyhetsartiklar om exempelvis brottslighet.
Det förekommer också mer eller mindre öppen diskriminering. Vissa skolor låter romer gå i separata klasser där undervisningsvillkoren är sämre. Romerna som grupp har en svårare ekonomisk situation än andra rumänska medborgare. Enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP lever 69 procent av romerna under fattigdomsgränsen, jämfört med 22 procent för de andra folkgrupperna (rumäner och ungrare).
Men inte allt tycks vara nattsvart för Rumäniens romer, åtminstone i en regional jämförelse. Romani CRISS menar att den institutionella diskrimineringen av romer är värre i Tjeckien och Slovakien. De lyfter också fram flera exempel där organisationen har lyckats via officiella kanaler ge diskriminerade romer upprättelse.
Det är framför allt EU som har satt fart på de rumänska politikerna i denna fråga. Lehliu Garas borgmästarinna Ilena Ion talar varmt om EU-projektet och om vikten att ge romer fler livschanser. Ion lever upp till sinnebilden av en östeuropeisk lokalpolitiker stora gester och ett myndighetshållning som inte går att ta miste på. Hon tillhör tillhör det gamla maktpartiet PSD. Trots det omvaldes hon i höstas till en andra mandatperiod, med stöd från den romska sammanslutningen i staden.
Skollokalerna är fulla av utrustning köpt för EU-medel. Små klisterlappar påminner om var pengarna kommer ifrån. Förändringarna går fort. Rasvanis två skolbyggnader med ett par hundra meter emellan vittnar om det. I den ena saknas rinnande vatten och centralvärme, golvet är av trä, toaletten är ett utedass. Den andra var så flott att jag först tog den för en myndighetsbyggnad. Där fattas inget. Borgmästaren säger att skolan inom två månader kommer att ha internetuppkoppling.
En promenad genom byn ger dock en bild av hur majoriteten av rumäner lever. Häst och vagn är det vanligaste transportmedlet för varor. Husen är enkla och dåligt isolerade. Miljön påminner om många av de platser i Ukraina och Ryssland som jag har besökt.
Rodica, som är rom, är ovanligt medievan för en vanlig bybo men berättar ändå om livets svårigheter. Pengarna räcker knappt och det är långt till Bukarest, där de jobb som står till buds finns. Hennes fyra barn skulle gärna åka och jobba i väst om det var möjligt. Trafficking vet varken hon eller hennes barn något om, säger hon. Lika lite vet hon om EU. Under Ceaucescu var det bättre ställt, tycker Rodica, det var då hon byggde huset.
Lehliu Gara och Rasvani är nog en rätt så representativ bild av Europas omvandling. Förändringarna kommer. Hastigheten skiljer sig dock rejält mellan olika delar, till och med inom ett och samma land. Och det är långt ifrån alla som kan dra nytta av de nya möjligheterna.