För att spara tid följde vi med statsepidemiologen till affären, och gjorde en stor del av intervjun i bilen.
Om statsepidemiolog Anders Tegnell fått backa två månader i tiden skulle han sagt: ”Nu måste ni trycka på äldrevården, nu måste de förstå att det är allvar och ni måste se till att det blir kvalitet i äldrevården”.
Vilka åtgärder hade behövts i det läget?
– Man måste se det som ett paket. Det går inte att tro att det fixar sig genom att köpa några miljoner munskydd. Det måste till genomgripande åtgärder, som rimliga anställningsförhållanden och bra utbildning av personalen.
Hur kan Folkhälsomyndigheten påverka anställningsförhållanden?
– Inte alls. Vi kan över huvud taget påverka ganska lite hur äldrevården bedrivs. Vi kan bara peka på att när det gäller vårdhygien och smittskydd så har man ett stort problem inom äldrevården. Det är ingen nyhet men så är det. Det mesta är på den politiska och regionala nivån och delvis socialstyrelsen.
Är det äldreboendena som är den största sorgen i den svenska utvecklingen?
– Ja, de särskilda boendena. Det visade ju socialstyrelsen också idag (onsdag), de hade samma siffror som vi, att hälften av alla dödsfall bland de över 70 har skett på de här boendena där det bor 70 000-80 000 av de 1,5 miljoner svenskar som är över 70 år. Så det är en liten grupp som har drabbats väldigt, väldigt hårt.
Är äldreboendena en stor del av skillnaden mellan Sveriges dödstal och de betydligt lägre hos våra grannländer?
– Vi tror det. Inte hela, men en stor del av förklaringen ja. En annan del är att det är så många fler som varit sjuka i Sverige, det går inte att komma ifrån att man får fler dödsfall då.
Anders Tegnell under intervjun på onsdagskvällen.
Tror du att talen för de nordiska länderna kommer att jämnas ut så de är snarlika om ett år?
– Kanske, men det verkar som att våra nordiska grannländer är bättre på att skydda sina äldreboenden. Det behöver många fundera på varför det blev som det blev i Sverige. Sen får man inte glömma bort att det finns många länder som är betydligt värre drabbade än Sverige. Många har en tendens att bara jämföra med Norge, Danmark och Finland. Men tittar du på Holland och Belgien, också det länder som är ganska lika oss, så har de på många sätt en betydligt sämre utveckling än vad vi har i Sverige.
– Alla länder, jag talade med britterna så sent som idag, har stora problem med sina äldreboenden. Det är ju en grupp som är väldigt utsatt. Det är nästan omöjligt att helt hindra smitta att ta sig in där, men vi tror att det går att göra betydligt mer än vad som gjorts hittills.
"Det är inget jag längtar efter men jag har gjort en hel del genom åren så jag blir inte så upphetsad av det längre" säger Anders Tegnell om mediaintresset.
Vilken del av utvecklingen är mest relevant för er att följa och analysera just nu?
– Att se hur immuniteten i befolkningen ser ut. Hur många det är som haft sjukdomen. Där har vi en del stora undersökningar på gång.
När får ni resultatet av dem?
– Vi får tillbaka data på det i nästa vecka, tror jag. Vi kollar där hur många som haft sjukdomen i en slumpmässig befolkningsgrupp.
Hur mycket vet ni om hur sjuka människor blir, hur stora andelar som drabbas hårt eller inte alls?
– Det ser vi i de här undersökningarna när vi får svar på hur många som haft sjukdomen. Det så kallade mörkertalet vet vi inte än, men vi tror att det är väldigt stort.
Hur kommer det sig att WHO säger att man ska vara hemma två veckor utan symptom och ni två dagar?
– Det är äpplen och päron. Vi säger stanna hemma två dagar om man har blivit snuvig. WHO säger att om man haft sjukdomen, och fått diagnos, då kan det ta två veckor innan man kan vara säker på att man inte smittar längre.
Du har sagt att du är övertygad om att det vore ineffektivt att stänga skolorna. Vad gör dig så övertygad?
– Vi ser inget över huvud taget där. Vi har inga utbrott i skolorna som om vi hade haft influensa. Vi har extremt få barn som är sjuka. 200 personer under 20 år, och då är de flesta äldre än grundskolan. Vi verkar till och med ha få lärare som är sjuka. Det finns några enstaka utbrott på skolor och där har det varit lärare som smittat varandra.
– Island har gjort ett par undersökningar, de ser ingen smitta från barn. Finland har haft något som såg ut att kunna bli ett utbrott på en skola, där de smittspårade en hel skola i flera veckor utan att hitta något. Så det finns mycket som talar för att skolan är en miljö där vi inte har så stora problem.
Vad tror du blir den viktigaste lärdomen från den här pandemin?
– Jag tror att äldreboendena blir en stor diskussion. Och beredskap, som förråd och sånt i sjukvården. Det är nog de två stora bitarna som inte kommer att glömmas så lätt.